...Jörgen Strandberg, ordförande i Stockholms Skärgårdsnät AB
Vad gör ni?
– Vi består av fyra fiberföreningar som investerar ungefär 100 miljoner kronor i att bygga fibernät från södra Ornö upp till norra Harö, en sträcka på cirka åtta mil. Det är den största investeringen i infrastruktur sedan elektrifieringen på 50-talet. Knappt 60 procent finansieras av Jordbruksverket och EU, övriga delen av medlemmarna.
Hur ligger ni till, går det enligt plan?
– I dagsläget ligger vi på ungefär 95 procents måluppfyllnad både när det gäller tid, budget och genomförande. Men det här projektet är som att gå på en slak lina, man vet aldrig om det ligger något elände i vägen för en sjökabel eller en stenbumling där du ska gräva, så vissa saker har blivit billigare och andra dyrare. Alfrida drabbade oss på så vis att Vattenfall, som vi bygger några delsträckor tillsammans med, tvingades avbryta och istället jobba med reparationer uppe i norra skärgården. Det gör att vi på dessa sträckor ligger några månader efter i projektet. När allt är klart, vilket vi hoppas blir i slutet av juni, räknar vi med att ha cirka 1800 anslutningar och vi har idag ungefär 200 kvar att bygga. Men det fina är att vi har passerat hela 3000 hus, så ytterligare 1200 kan koppla på sig senare om de vill.
Vad har varit svårast under vägen?
– Att uppfylla alla villkor som myndigheterna ställer. Vattenprojekten kan ha tio olika remissinstanser, allt från Försvarsmakten till Sjöfartsverket ska tycka till. Tillstånd och dispenser tar tid och är bökiga processer, och är också förknippat med avgifter som inte är bidragsberättigade. Men i nio fall av tio har myndigheterna varit väldigt positivt inställda.
Vad har varit framgångsfaktorer?
– Att våra engagerade medlemmar, styrelser och funktionärer har jobbat över 200 000 timmar utan lön. Tittar man på den totala mängden nedlagt arbete skulle vi aldrig gått i mål om vi behövt avlöna alla. Sedan att våra kommuner varit villiga att ge kommunal borgen, vilket ger oss väldigt låga kreditkostnader. Och sist men inte minst bidragen.
Vad betyder det här projektet för öborna?
– För egen del, och jag tror för många, betyder det att kunna jobba hemifrån och inte behöva åka in till fastlandet lika ofta, vilket innebär mer pengar i plånboken, mer tid och mindre miljöpåverkan. Jag tillhör de som tror att lösningen på klimatkrisen inte bara är att gå tillbaka till hur det var förr, utan också att låta den nya tekniken jobba.
