...Erling Jirle, ordförande i Birdlife Sveriges taxonomikommitté som fastställt svenska namn på underarter av bland annat skarv.
Har våra vanligt förekommande skarvfåglar nu fått svenska namn?
– Ja vi har satt svenska namn på alla underarter. Det finns en underart i Östersjön, som bland annat häckar i Kalmarsund, som kallas mellanskarv. Sen finns det en lite större och grövre som finns i Atlanten, den har vi döpt till atlantstorskarv.
Varför har ni gjort detta?
– Vi vill kunna skilja underarterna åt. Mellanskarv är ett ganska vedertaget namn, det är många som kallat den för det i Östersjön. Om det finns flera underarter av en art har satt vi satt namn på dem, till exempel nordlig och sydlig lövsångare. Men finns det bara en underart i Sverige som hos exempelvis talgoxe och blåmes så har vi inte gjort det.
Är det ett problem att det inte funnits svenska namn på underarter?
– Det finns till exempel 15 underarter av större hackspett i Europa, men bara en av dem i Sverige. Om någon av underarterna kommer till Sverige är det bra att veta vad den heter på svenska och inte bara använda det vetenskapliga namnet. Många fågelskådare vill gärna bestämma underarter. Det finns många som är sällsynta i Östersjön och som bara finns i Atlanten normalt, då är det bra kunna förtydliga att det inte är en vanlig underart.
Varför blev det just namnet mellanskarv?
– Det har den kallats inofficiellt i kanske 50 års tid. Det finns dvärgskarv kring Svarta havet. Mellanskarven är större än den men lite mindre än den atlantiska underarten. Folk tyckte väl att den var mitt emellan. Jag tycker det är ett ganska bra namn. Finns det sådana vedertagna namn vill vi inte byta till något nytt. Däremot fanns inget svenskt namn på den atlantiska underarten, men eftersom den fanns på atlantsidan var det rätt logiskt.
Blir det inte märkligt att en fågel är både storskarv och mellanskarv samtidigt?
– Jag vet inte om det är märkligt, men man får veta vad man pratar om, om det gäller arten eller underarten.
