...producent på SF som gör en ny version av tv-serien Saltkråkan
Hur kommer det sig att inspelningen skjutits upp?
– Ibland tar det lång tid från ax till limpa. Det handlar om att den kreativa visionen ska vara på plats och alla manus ska vara i gott skick så att man känner att det kommer att bli bra. Sedan handlar det förstås också om en finansieringsprocess. Dessutom kan vi bara filma på sommaren. Så det har varit ett pusslande och trixande och tajmande för att få allt på plats.
Var och när kommer ni att spela in?
– Tisdagen den 4 juni är inspelningsstart. Vi kommer filma hela sommaren och en bit in i september. Det ska bli sex avsnitt, cirka 30 minuter långa, och vi kommer att vara på Utö, Svartlöga och Möja. Vi har scoutat hela skärgården och valt olika platser på de öarna som vi tycker tillsammans representerar vårt nya Saltkråkan och har en bra balans mellan det moderna och det tidlösa.
Hur har det gått med att besätta rollerna?
– Det har varit en jättelång och rolig resa. Från första början har vi varit väldigt måna om att det ska vara en ensemble som funkar bra ihop och som man tycker om. Det har såklart varit ett otroligt arbete med att hitta alla våra barn – vår barnrollssättare har gått igenom runt 5 000 provfilmningar! Men vår ambition har aldrig varit att hitta skådespelare som utseendemässigt liknar dem i originalet, utan vi behöver en ensemble som står på egna ben. Vi vill göra vår serie idag.
Hur har man placerat den nya versionen i tiden, blir det en samtida skildring av skärgården idag?
– Det är skärgården här och nu, men det är fortfarande en berättelse om sommarlov, äventyr och vänskap, så vi har jobbat mycket med att hitta balansen mellan Astrid Lindgrens tidlösa tema och att sätta det i en modern kontext. Barnen har mobiltelefoner, båtarna GPS och det kommer finnas en hjärtstartare på ön, men berättelsen hänger inte upp sig på det. Och även om Melker Melkersson är en udda fågel på ön och det finns en stor skillnad mellan honom och de fastboende, skapas det inga stora konflikter kring det. Det är en feelgood-serie så vi kommer inte att lyfta några stora samhällsproblem.
Hur tänker ni kring oron om att man med nyinspelningen ”förstör en gammal klassiker”?
– Jag förstår den oron, men det som är fint är ju att den gamla serien finns kvar. Att göra en ny tolkning av något som är så älskat är förstås en balansgång. Vi hoppas ju att en ny publik ska hitta berättelsen och underhållas på dess egna meriter, men även att den äldre publiken ska uppskatta hur vi har förvaltat Astrid Lindgrens DNA. Vi är extremt ödmjuka inför den här stora kostymen vi har på oss.
