Länsfiskekonsulent Henrik C Andersson har fått Naturvårdsverkets uppdrag att skriva underlaget till den kommande förvaltningsplanen för skarv. Ett val som kan ses som kontroversiellt.
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en nationell förvaltningsplan för skarv. För att få fram underlag till planen har verket anlitat Henrik C Andersson, länsstyrelsens fiskekonsulent i Stockholm.
– Vi har anlitat en konsult som tar fram förslag på vissa textdelar, men det är Naturvårdsverket som tar fram förvaltningsplanen, säger verkets projektledare Ulrika Hagbarth.
2010 gick motsvarande uppdrag till ornitologen Henri Engström, vilket ledde till hård kritik från fiskets intressenter. Många menade att han företrädde den ena sidan i denna infekterade fråga, där fisk- och fågelvänner ofta står mot varandra.
Tror du inte att det kan komma motsvarande kritik nu, fast från andra hållet?
– Vi tycker det är bra att få olika synpunkter och sen är det ju vår sak att göra en bedömning utifrån de synpunkterna och försöka komma fram till något som så många som möjligt kan acceptera.
Den förvaltningsplan som Henri Engström arbetade med blev aldrig färdigställd, men varför kan Ulrika Hagbarth inte svara på.
– Det var före min tid.
Även Henrik C Andersson påpekar att det inte är han som skriver själva förvaltningsplanen.
– Jag skriver ett underlag till Naturvårdsverket, men det är Naturvårdsverkets förvaltningsplan. I oktober är det en offentlig hearing och sedan ska planen ut på remiss. Därefter sammanställer Naturvårdsverket den slutgiltiga planen där mitt material är ett av underlagen.
Apropå den kritik som kan förväntas när det blir känt att det är han som tar fram underlaget, säger han:
– Jag tycker naturligtvis att det är bra, oavsett om det är jag eller någon annan med bred kompetens i frågan, som sätts att ta fram underlaget.
De övergripande målsättningarna med planen är god bevarandestatus och god samexistens mellan människa och skarv. Som förebild använder sig Henrik C Andersson bland annat av förvaltningsplanen för björn, som betraktas som lyckad. Målsättningen är att planen ska användas som vägledning för landets länsstyrelser när de fattar beslut om skyddsjakt och andra åtgärder.
Henrik C Andersson säger att han gärna hade sett att det fanns kvantifierbara mål för skarvförvaltningen, alltså siffror på hur många skarvar det bör finnas för att artens bevarandestatus kan anses vara god. Det hade underlättat arbetet.
– När det gäller de stora rovdjuren finns politiskt fastställda kvantifierbara mål, politikerna har bestämt att det ska finnas si eller så många vargar, björnar och lodjur. Men vare sig för skarvarna eller sälarna finns det några sådana politiska mål, och det ingår inte i mitt uppdrag att ta fram det.
Någon annan jakt än skyddsjakt är inte aktuell, eftersom skarven omfattas av EU:s
fågeldirektiv. Men enligt de riktlinjer som EU-kommissionen släppte i våras, är möjligheterna till skyddsjakt på skarv goda. Riktlinjer som Henrik C Andersson använder sig av när han skriver sitt
underlag.
– Ett motiv för skyddsjakt är exempelvis skador på fiskerinäringen.
Och till fiskerinäringen räknas enligt EU-kommissionen allt från redskapsbutiker och kläder för sportfiskare till rena yrkesfiskare.
– All näringsverksamhet som över huvud taget kan kopplas till fiske. Om skarv har en påvisbar negativ påverkan på fiskbestånden, vilket då får effekt på fisket, är det oftast berättigat med skyddsjakt.
Kommissionen framhåller bland annat Danmark som exempel på hur skyddsjakt kan bedrivas; ett land där jakten har varit omfattande.
Förvaltningsplanen ska vara färdig i mars nästa år.
