Genom yrkesfiskets fångster i Östersjön avlägsnas varje år hundratals ton fosfor och andra övergödande näringsämnen. Försök med riktat så kallat reduktionsfiske har gjorts – men i det stora hela är det fråga om relativt små effekter.
Enligt Finlands yrkesfiskarförbund, som stödjer sig på uppgifter från Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, utgörs 0,4 procent av strömmingens färskvikt av fosfor och 2,16 procent kväve. Det innebär att finska yrkesfiskare förra året plockade upp 570 ton fosfor och 3 000 ton kväve ur Östersjön. Förutom att fisk är nyttigt och att det ger arbete åt lokala yrkesfiskare så skriver förbundet på sin hemsida att konsumtion av inhemsk fisk även bidrar till minskad övergödning av Östersjön.
Skärgården ringde upp Andreas Bryhn, forskare vid SLU:s kustlaboratorium i Öregrund, för att fråga vilken betydelse det har att 570 ton fosfor om året plockas bort ur Östersjön.
– Det är ganska lite jämfört med vad man skulle få genom att bygga ut avloppsrening i Polen och Ryssland och i viss mån Baltikum. Max en tiondel av det, kanske en tjugondel.
Där det inte finns någon fosfor- och kväverening ger det med andra ord betydligt mer att bygga reningsverk. Men det utesluter inte att även fisket kan ha positiva effekter.
– Vad som kan vara särskilt gynnsamt är att fiska upp arter som skarpsill, spigg och karpfiskar, påpekar Andreas Bryhn.
Eftersom dessa fiskar äter djurplankton som i sin tur äter växtplankton, som kan ge kraftiga algblomningar, kan man på detta sätt minska övergödningens effekter, samtidigt som man avlägsnar näringsämnen ur vattnet. Och även om de fosformängder som avlägsnas i sammanhanget är relativt små, tycker Andreas Bryhn att de är tillräckligt stora för att de ska tas med i de kväve- och fosforbudgetar som görs.
– Det är en så pass betydande siffra att den måste med i beräkningarna. Men jag tror inte den kommer att ha någon avgörande skillnad för övergödningsnivån i Östersjön.
Under 2010 och 2011 genomförde Upplandsstiftelsen i samarbete med Östhammars kommun ett försök med riktat så kallat reduktionsfiske för att minska övergödningen i två fjärdar utanför Östhammar. Huvudsakligen avlägsnades braxen, som är en karpfisk, och enligt en utvärdering av projektet är det en kostnadseffektiv åtgärd. I alla fall om man jämför med vad det skulle kosta att ytterligare öka fosforreningen i moderna reningsverk. Men om metoden ska ha någon effekt måste den utföras i betydligt större skala, och i kombination med andra insatser.
I Finland har regeringen satsat 1,4 miljoner euro på reduktionsfiske av mört- och braxfiskar i skärgården. Åtta mottagningsstationer har byggts, och köpare till fisken finns. Men projektets framtid är osäker, bland annat eftersom det stöd som betalas ut till fiskarena har ifrågasatts.
På frågan om man hjälper havsmiljön genom att äta Östersjöfisk, svarar Andreas Bryhn:
– I begränsad utsträckning så gör man ju det. Man ska inte hoppas på för stora effekter på övergödningen men en liten skillnad kan den nog spela.
