Förra veckan var det kryssningspremiär i Stockholms Hamnar. Även i år kommer det att slås nytt rekord i antal anlöpta fartyg. Mycket pengar strömmar in men samtidigt påverkas miljön.
I år väntas återigen nytt anlöpsrekord. Hela 287 fartyg med 650 000 passagerare beräknas besöka Stockholms hamnar under kryssningssäsongen som varar från april till oktober. Det är 19 fler kryssningsförtyg än i fjol som ska komma till hamnarna i Stockholm.
Nytt för i år var bland annat Ocean Novas premiärtur till Stockholm den 22 april. Fartyget är ett av de minsta och kan ta 94 passagerare. Två dagar senare anlöpte AIDAdiva Stadsgården. Fartyget är ett av 56 inplanerade besök av AIDA-familjen, som är ett av de rederier med flest passagerare och fartygsanlöp i Stockholms hamnar.
Det kryssningsfartyg under säsongen som kan ta flest passagerare är Norwegian Getaway – 4 941 stycken. Ett antal nykomlingar kan också räknas in, tolv nya rederier och fartyg besöker Stockholm för första gången i sommar
– Stockholm är en mycket populär destination och rekordmånga passagerare väntas i år. Kryssningstrafiken spelar en stor roll för regionen och näringsidkare då passagerare, besättning och rederier spenderar nära 900 miljoner kronor per säsong säger Fredrik Lindstål, styrelseordförande i Stockholms Hamnar.
Det är mycket som är positivt med kryssningstrafiken, men det finns också farhågor när det gäller påverkan på miljön. Stefan Scheja är kryssningsansvarig för Stockholms Hamnar.
Hur många kryssare tål skärgården?
– Det är många parametrar som spelar in. Den allmänna farleden är skapad för att kunna ta emot många fartyg och där råder ingen trängsel idag, som på vägarna. Sedan måste hållbarhetsarbetet hålla jämna steg med volymutvecklingen.
Hur bra är det för miljön?
– Inga transporter är bra för miljön och självklart påverkar också kryssningstrafiken miljön. Men både rederierna och vi arbetar aktivt med miljöfrågorna för att agera hållbart. Om man till exempel jämför kryssningsfartygens utsläpp av växthusgaser med de utsläpp som vägtrafiken genererar är kryssningsfartygens utsläpp 2,5 procent.
Hur ser ni på kryssningstrafikens påverkan på erosionen längs med farlederna?
– Furusundsleden har varit mest drabbat av erosion och där har hastighetsgränsen sänkts från 12 till 10 knop för den känsligaste delen, mellan Stabo udde och Nykvarns holme, som fått erosionen att avstanna.
Ni tar hand om avloppsvatten för fartygen i hamn. Men det finns oro för att kryssare pumpar ut svart- och gråvatten till sjöss. Hur ser ni på det?
– Att lämna svart & gråvatten ingår i hamnavgiften. Tre av fyra kryssningsfartyg lämnar sitt avloppsvatten i Stockholm. Kryssningsfartygen lämnar dock inte alltid i land, utan har ofta möjlighet att rena sitt avloppsvatten ombord.
– De kan också spara vattnet i sina tankar under längre perioder för att sedan lämna i annan hamn. Ungefär lika många lämnar i land i Helsingfors, där kryssningsfartygen oftast kommer ifrån innan de anlöper Stockholms Hamnar.
De internationella regelverken för utsläpp i Östersjön skärptes från 2019 för nya fartyg och från 2021 för existerande fartyg. Det innebär att alla passagerarfartyg antingen ska lämna avloppsvatten i land eller vara utrustade med godkända reningsanläggningar.
