Om man tycker om båtar, problemlösning och gärna vill ha ett jobb i framtiden är ett hett tips att satsa på att bli marintekniker. Enligt branschen kommer det att behövas drygt 1 500 specialutbildade mekaniker för att ta hand om alla båtar med tillhörande motorer runt om i landet. Arbetet med att täcka behovet av kompetent personal har precis börjat och sedan terminens början är de första studenterna igång på Sveriges enda utbildning till marintekniker.
– Vi utbildas till att bli mekaniska skärgårdsdoktorer. Det är mitt drömjobb skulle man kunna säga, säger Ozan Tepe med ett leende. Han är uppvuxen i Istanbul och för honom handlar yrkesvalet om en kärlek till havet och båtar.
– Det är härligt eftersom det är väldigt konkret. Vi utbildas till att bli problemlösare och försöker hitta orsaker och samband med motorer och elektroniken, och det kan ju vara både komplicerat och avancerat.
Han tycker att det roligaste är just själva motorerna och att skruva och meka. När vi träffas håller han på och laddar upp inför praktikperioden som börjar på måndag. Då ska han få hänge sig totalt till motormekanik under en hel månad.
Trots alla båtar och motorer i skolans verkstad, befinner vi oss en bit från havet. Sveriges enda yrkesutbildning till marintekniker ligger nämligen i Tumba centrum i Botkyrka kommun.
I ett uppseendeväckande arkitektritat hus bedrivs flera olika yrkeshögeskoleutbildningar och spetsgymnasium i Xenter och Botkyrka kommuns regi. Det är myndigheten för yrkeshögskolan som bestämmer vilka YH-utbildningar som får starta med utgångspunkten att det ska finnas efterfrågan på en viss kompetens i det svenska arbetslivet. När arbetsmarknadens behov förändras får vissa utbildningar lägga ner när behovet av kompetens inte längre finns. Samtidigt startas nya upp när branschen efterfrågar det. Vilket är fallet med utbildningen i marinteknik, som är en speciellt framtagen ettårig utbildning som ska innehålla exakt de moment som branschen efterfrågar.
Branschorganisationen Sweboat hjälpte till att ta fram underlaget för ansökan inför att utbildningen skulle starta och när de sonderade terrängen bland sina medlemsföretag såg de att deras drygt 400 medlemmar behöver ungefär tre till fyra marintekniker var inom de närmaste åren. Det betyder att det ganska omgående fattas långt över 1 000 marintekniker runt om i landet.
Utbildningen är helt ny och den enda i sitt slag i Sverige. Första klassen med 28 studenter började i augusti och har än så länge hunnit gå igenom allt som krävs för att vara en resurs på en verkstad och redo att hjälpa till att ta upp båtar på ett säkert sätt, under den första praktikperioden som precis har börjat. Ansökningar från fler som är sugna på att bli marintekniker nästa termin har börjat komma in och i januari kommer ytterligare 28 elever att dela på utrymmet i verkstan.
– Vanligtvis brukar YH-utbildningar ha en klass per år, men här låg branschen på och sa att efterfrågan kräver att det startar en klass på våren också för det är så bråttom. Det är väldigt ovanligt i YH-världen, säger Peder Sönnergaard samordnare för Yrkeshögskoleutbildningarna på Xenter.
– Från branschen kommer tydliga besked om vikten av utbildning innan man börjar jobba. Dessutom vill man gärna ha mer spridning på de yrkesverksamma så att ålderssnittet inom yrkesgruppen ökar något. I dagsläget har man de som snart går i pension och de som kommer direkt från gymnasiet men behöver mer folk däremellan.
Till den första starten var det fler sökande än det fanns platser och än så länge ser det ut som att det finns stort intresse även för vårterminen. Hälften av de sökande var Botkyrkabor, en fjärdedel från övriga Stockholmsregionen och resterande fjärdedel från resten av Sverige.
Grundkravet för att komma in på utbildningen är gymnasiebehörighet eller motsvarande, men det finns även platser avsatta för andra som kanske saknar gymnasiebehörigheten men har reell kompetens. I de fallen får den studerande göra ett praktiskt prov som branschen har tagit fram för att visa vilka kunskaper eleven besitter.
– Till exempel har vi en elev som redan har jobbat med fartyg hela sitt liv i ett västafrikanskt land. Nu har han flyttat till Sverige och vill ha en svensk examen så att han kan få ett jobb i branschen. Dessutom har Sweboat fått ett uppdrag via Tillväxtverket att starta upp särskilda platser för att inkludera nyanlända i marintekniker yrket. Då kan skolan även erbjuda kurser i yrkessvenska, där man får lära sig just den svenska som behövs i ett specifikt yrke, säger Peder Sönnergaard.
Medelåldern för studenterna den här terminen är cirka 40 år. Ungefär hälften av de som söker utbildningen är karriärbytare som vill leva sin dröm som Johan Nordstrand som just nu är ute på sin första praktikperiod på en verkstad i Haninge. Idag står felsökning av en motorbåt på agendan och kollegan Jukka visar hur man ska gå tillväga för att härleda problemet som kunden har beskrivit.
Praktiken går ut på att studenterna ska lära genom att arbeta. Vissa moment får Johan göra själv, med översyn av en handledare. Kommer det ett moment som är helt nytt får han titta på, som idag.
– Det är väldigt roligt, men utmanande, nytt och nya moment nästan varje dag. Det är väldigt lärorikt. Jag har väntat på att det ska komma en sån här utbildning i flera år. Av en slump såg jag att den här skulle starta och nappade direkt. Jag har velat jobba som båtmeck, men ville ha en utbildning också. Med tanke på att jag är mitt i livet med familj och barn ville jag komma in med en schysst grund i arbetslivet, säger han där han står mitt bland båtskrov och ett hav av motorer.
Han har jobbat flera år som säljare men hade varit sugen på att byta bana en längre tid.
–Det är jag helt färdig med. Nu vill jag jobba med händerna och laga saker. Det är väldigt konstruktivt. Någon kommer med en sak som är trasig, vi hittar felet, lagar och sen blir kunden glad. Det är tillfredsställande, säger Johan och fortsätter:
– Det är bra för kroppen också till skillnad från att sitta vid ett skrivbord. Man får stå upp, böja sig ner. Det är helt klart att min kropp mår bättre av det här än att sitta still.
