Efter att Naturvårdsverket stoppat skyddsjakten på storskarv i Bohuslän har en infekterad strid mellan forskare och ornitologer blossat upp.
Forskarna menar att deras forskning grovt misstolkats i ornitologernas överklagande.
I början av oktober gav länsstyrelsen i västra Götalands län tillstånd till skyddsjakt på skarv i Bohuslän. Beslutet överklagades bland annat av Naturskyddsföreningen och Sveriges ornitologiska förening, (SOF) vilket gjorde att Naturvårdsverket stoppade jakten genom så kallad inhibering. I sin överklagan hänvisade SOF till en forskningsartikel som de hävdade visar att skarvens påverkan på fiskbestånden är liten.
– Jag blir ganska upprörd faktiskt, därför att de använder mina uppgifter på felaktig grund. De till och med refererar till en artikel jag medverkat i genom att säga att skarven inte inverkar på fiskbeståndet. Om skarven inte har någon inverkan på fiskbestånden så har människan inte det heller. Punkt slut, säger Sven-Gunnar Lunneryd, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Sven-Gunnar Lunneryd säger att artikeln inte ens handlar om skarvens påverkan på fiskbestånden, utan den jämför skarvens fiskkonsumtion med människans. Bland annat visar den att skarven i vissa områden äter betydligt mer av kommersiella fiskarter än yrkesfiskarna fångar.
– Skarv äter mer ål nu än för tio år sedan. Det handlar om 10 000-tals ålar som inte återutvandrar till Sargassohavet.
Ornitologerna hävdar i sin överklagan bland annat att jakten under vintertid kommer att drabba den nordnorska Storskarven. De menar dessutom att det finns en risk att jägarna skjuter toppskarv istället för storskarv.
– Övervintrande storskarv från Nordnorge är ju en annan ras som de vill stoppa jakt på. Felskjutningar är inget bra argument heller. Det går att se skillnad på skarvar, det handlar bara om kunskap hos jägarna. Skyddsaspekten ligger hos arter som torsk och ål, varje skjuten skarv är en hjälp. Det är fullständigt obegripligt varför Naturvårdsverket går på denna linje, säger Sven-Gunnar Lunneryd.
Hanna Ek, handläggare på Naturvårdsverket, vill inte uttala sig i ärendet. Hon säger att de har gått igenom samtliga underlag från länsstyrelsen och det som anförts i överklagandet. Nu ska beslutet prövas, men att länsstyrelsens beslut inhiberas innebär att det finns en hög sannolikhet att skyddsjakten stoppas efter prövningen.
I förvaltningsplanen över skarv står det bland annat att det bör finnas utrymme för ökad jakt i områden där skarvens påverkan på fisket är konstaterat.
– Jag tycker Naturvårdsverket ska klargöra vad de kräver för att överklaganden av länsstyrelsernas beslut om viss skyddsjakt inte ska kunna bifallas. Hur ska länsstyrelserna kunna visa att skarven har konstaterad påverkan i alla områden? Det är inte kostnadsmässigt rimligt, vem ska finansiera det? undrar Maria Boström, forskare vid SLU.
Naturvårdverkets beslut gäller markägarnas rätt till skyddsjakt på allmänt vatten. Yrkesfiskare kommer att få utöva skyddsjakt i anslutning till fasta redskap.
