KRÖNIKA. Jag var 16 år när Berlinmuren föll. Jag minns tydligt TV-sändningarna och glädjen människor visade över den historiska händelsen. Murens och Sovjetunionens fall blev också en början på en nedmontering av det svenska försvaret. Jag tillhörde en av de sista generationerna som fick göra allmän värnplikt. Vi var många som låg och frös i tälten på övningarna som tyckte det vara ganska meningslöst. Att ryssen skulle komma upplevde vi som verklighetsfrämmandw. Sedan dess har mycket hänt i omvärlden och Försvarsmakten har fått en mycket mer aktiv roll i Östersjön. En konsekvens av det är bland annat att man numera i princip säger nej till all vindkraft till havs. Statistik visar att Försvarsmakten mellan 2017 och 2022 sagt nej till 89 procent av alla havsbaserade vindkraftverk med hänsyn till försvarsintressen. Man är för all del även emot vindkraftsparker på land ibland. I december 2022 sade Försvarsmakten först ja till en landbaserad vindkraftspark i Storuman i Västerbotten. Efter att bolaget Svevind reviderat sin ansökan och minskat antalet vindkraftverk med hälften fick man oväntat nog nej. Försvarsmakten säger också nej till sjömätningar. Nyligen fick vindkraftsbolaget Statkraft avslag på ansökan om sjömätningar för de elkablar man vill dra till en planerad vindkraftspark fem mil utanför Sandhamn. Något som i praktiken kan stoppa hela projektet. Som Skärgården tidigare uppmärksammat så nekade Försvarsmakten även sjökortstillverkaren Hydrographica tillstånd att sjömäta ett ökänt grund vid Vaxholm, vilket i praktiken kan att innebära fler grundstötningar.
Försvarsmakten motiverar aldrig sina beslut mer än att projekten kan utgöra en skada på totalförsvaret. Det är svårt att säga emot den typen av argument. Samtidigt går det att förstå varför Försvarsmakten så hårt bevakar sina egna intressen. Med en påtaglig risk att Donald Trump åter blir president i USA kan Europa stå ensamma i eventuella konflikter. Donald Trump har ju inte bara sagt att han inte kommer att försvara NATO-länder som inte lever upp till sina åtaganden, utan även uppmuntrat till angrepp på dem. Europas försvarsförmåga kan inte stå och falla med vem som är president i USA, vi behöver kunna försvara oss själva. Det är en svår avvägning. Vi behöver ett starkt försvar samtidigt som vi måste bygga ut vår energiproduktion kraftigt framöver, en ekvation som svårligen går att lösa utan havsbaserad vindkraft. Ett nytt forskningsprojekt har nyligen genomförts där man försöker jämka Försvarsmaktens intressen och samhällets behov av ny elproduktion. Vi kommer att återkomma till den studien. På något sätt måste det gå att skapa ett både grönare och tryggare Sverige i framtiden.
