Sedan i måndags gäller nya regler för mindre yrkesfartyg. Men båtägarna upplever fortfarande en stor osäkerhet kring vad som egentligen gäller.
Ett femtiotal personer hade kommit till Norrtälje kommunhus förra torsdagen för att få information från Transportstyrelsen angående de nya reglerna för yrkesfartyg mellan 5-15 meter som trädde i kraft den 1 april.
Totalt berörs uppskattnings-vis mellan 3000-4000 båtar av de nya reglerna, som syftar till att höja sjösäkerheten och är funktionsbaserade till skillnad från de tidigare detaljstyrda. För större tonnage har regelverk funnits sedan länge, men denna grupp mindre fartyg har tidigare inte omfattats av någon tillsyn alls så länge man inte kört passagerare.
En av frågorna under mötet kom att handla om just hur tillsynen kommer att gå till. På plats för att lyssna var personal från Kustbevakning-en, som är den instans som kommer att kontrollera att varje fartygsägare har genomfört sin egenkontroll och har ett certifikat för detta om-bord. Exakt vilka repressalier det blir, eller vem som har tolkningsföreträde kring hur reglerna uppfylls, var dock oklart.
– Vi har fått väldigt lite information från myndigheten, så vi är också här för att förbättra våra kunskaper, sa Ulrik Sörehall, befälhavare för Kustbevakningen i Vaxholm.
Efter mötet tyckte han att en del hade klarnat.
– Framförallt kring det här med intyget och vilka båtar som ska vara registrerade.
För många av de övriga åhörarna var det dock fortsatt otydligt efteråt.
– Nej, det har inte blivit så mycket klarare om jag ska vara ärlig. Initiativet är ju bra i sig, men det känns som att det här regelverket har översatts direkt från de större fartygen och inte anpassats för vår målgrupp, sa Thomas Johansson från Äpplarö som kör djur och gods i sin åtta meter långa aluminiumbåt.
Anngret Andersson från Rådmansö-Frötuna företagarförening som arrangerade träffen var efter mötet inte heller nöjd.
– Det har inte givit mig någonting egentligen. De har inte förstått vad det är för grupp och människor, det här är enmansföretagare. Jag har fortfarande inte fått svar på vilka regler det är som gäller.
Gustaf Dillner, fartygsinspektör, som tillsammans med tillsynssamordnare Paul Nessler representerade Transportstyrelsen, försökte förtydliga att det inte handlar om att sätta hårda detaljkrav utan om att varje båtägare själv ska göra bedömningen om vilken säkerhetsnivå som krävs för hens egen verksamhet.
– I regelverket står till exempel att samtliga ombord ska ha tillgång till flythjälp. I de tidigare detaljreglerna specificerades att man skulle ha flytvästar till alla plus tio procent extra barnvästar. Men vad händer om det då kommer en skolklass ombord? Sådana krav i numerär kan bli fel. Och har du till exempel en bra flytoverall när du är ute och fiskar ska den kunna ersätta flytväst, säger han.
Många är frustrerade över otydligheten. Borde ni jobba mer systematiskt med information och utbildning?
– Ja, om vi bara hade vetat vart vi skulle vända oss. För större fartyg finns intresseorganisationer som redarföreningar och Sweref, som också varit med som remissinstanser för de nya reglerna. Men den här gruppen är inte organiserade och jag upplever att vi inte haft så stark representation från dem. Vi vet inte hur vi ska nå ut annat än att skicka ut information till de som finns i fartygsregistret.
Mer information om de nya reglerna finns på https://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fartyg/nationell-sjofart/