Den nya förvaltningsplanen för skarv ska fortlöpande anpassas efter ändrade förhållanden. Behovet av fortsatt skyddsjakt framhålls och stor vikt läggs vid länsstyrelsernas regionala ansvar för hur fågeln ska förvaltas.
Arbetet med att färdigställa förvaltningsplanen för skarv, som pågått i flera år, avslutades i fredags. Att det tagit så lång tid beror, enligt Naturvårdsverkets handläggare Christer Pettersson, på att skarvfrågan är mer komplex än många andra viltförvaltningsfrågor.
– Det är givetvis också så att arbetet inte förenklats av att det finns väldigt långt ifrån varandra stående intresseyttringar, säger han och fortsätter:
– Dels konstaterar planen, trots kritik från ornitologer och bevarandesidan, att vi kan fortsätta att bedriva skyddsjakt på skarv. Dels kan vi inte minska populationen för EU-direktivet medger inte det.
I Förvaltningsplanen konstateras att skarvens skadeverkningar på fisket är en viktig fråga för fiskerinäringen. Samtidigt framhålls att det saknas belägg för hur fågeln påverkar fiskbestånden och ekosystemet som helhet. Därför måste det avgöras från fall till fall hur stor skada fågeln gör.
Enligt planen är skyddsjakten också viktig som förebyggande skrämselåtgärd men något behov av utökad jakt finns inte då bara cirka 50 procent av tilldelningen fälls under skyddsjakten.
– Det är en viktig fråga varför inte tillstånden nyttjas fullt ut när det framhålls att det är angeläget att beskatta populationen, säger Christer Pettersson och fortsätter:
– Jägarna måste själva beskriva vad som är problemet.
Han konstaterar dock att där man lyckats nyttja tillstånden fullt ut har jakten varit samordnad.
Christer Pettersson framhåller vikten av att länsstyrelserna nu snabbt upprättar regionala planer för skarvförvaltningen. I planerna bör återrapporteringen av resultat och påverkan av jakten vara en självklar del.
– Ännu bättre blir det om skador på fisk och redskap dokumenteras, säger Christer Pettersson.
Förvaltningsplanerna ska vara levande dokument som anpassas och revideras efter nya eller ändrade förhållanden.
Det är det nya i planen menar skarvforskaren och ornitologen Henri Engström. Han anser att den som helhet är bra då den sätter ökat fokus på kunskap och forskning som grund för förvaltning.
