Med något som kan liknas vid en stor dammsugare sugs bottensediment upp från drygt 100 meters djup. Sen omvandlas det näringsrika materialet till biogas och konstgödsel. Målet med forskningsprojektet är att hitta en kostnadseffektiv metod för att minska övergödningen av Östersjön.
Ungefär en sjättedel av Östersjöns botten är syrefri och i praktiken död. Ytterligare 30 procent lider av akut syrebrist. Orsaken är i allt väsentligt övergödningen; när alger sjunker ner och lägger sig på botten startar en nedbrytningsprocess som förbrukar syre. Det låga vattenutbytet i Östersjön, i kombination med det bräckta vattnets förmåga att skikta sig, gör att syret ofta tar slut i Östersjöns djupare delar. Och när det tar slut inträffar en kemisk process som lösgör fosfor som sedan tidigare finns lagrat i bottensedimenten, vilket spär på processen ytterligare; ju mer fosfor desto kraftigare algblomningar.
Nu testar företaget Teknikmarknad, en avknoppning från KTH, en teknik för att suga upp det översta skiktet med färskt, ännu inte nedbrutet material från de döda bottnarna.
– Det är alger och plankton som precis singlat ner, förklarar företagets forskningschef Bengt Simonsson.
För varje kilo fosfor man på detta vis tar upp från botten, minskas läckaget från det som finns lagrat i de äldre sedimenten med ytterligare ett kilo. Detta tack vare den minskade syrebristen.
– Så vi får en dubbel effekt.
I oktober var man ute vid en djuphåla utanför Oxelösund och testade tekniken.
– Vi tog upp tre ton ungefär, från 120 meters djup.
Efter jul drar man igång nästa steg: först rötning av materialet för att framställa biogas – och av rötresterna är planen att producera konstgödsel, där fosfor är en viktig ingrediens.
– I dag importerar Sverige 10 000 ton fosfor varje år, trots att vi har för mycket i systemet.
Det primära målet med projektet är att vi ska komma bort från denna import och bli självförsörjande på konstgödsel. Bara 20 procent av den fosfor som läggs på åkrarna hamnar i maten, resten läcker ut ur systemet.
– Fosfor har inget naturligt kretslopp utan hamnar till sist på sjöbotten.
Genom att framställa biogas och konstgödsel får man in pengar som kan bidra till att bekosta uppsugningen av bottensediment. Dessutom hoppas Bengt Simonsson på det som kallas cirkulär ekonomi och i detta sammanhang innebär att företag som släpper ut övergödande ämnen ges möjlighet att kompensera för dessa utsläpp. En sådan kompensationsåtgärd skulle kunna vara att betala för upptagning av näringsrika bottensediment från Östersjöns botten.
Även den sjöbaserade delen av projektet kommer att fortsätta, bland annat genom att involvera finska och danska trålare, berättar Bengt Simonsson.
– Vi kan inte dammsuga hela Östersjöns botten, men vi kan bidra med att suga upp sediment från de djupaste ställena. Det är precis som bottenventilen i ett handfat, allt rinner dit.
Men, fortsätter han, den här metoden ensam räddar inte Östersjön.
– Det här är ett av många sätt. Men det är det enda som har en intäkt.
