Att släppa ut djur i naturen som normalt sett lever i hägn strider mot lagen. Ändå förekommer det regelbundet rapporter om att det sker.
Djuren orsakar ofta förstörelse för fastighetsägarna på öarna och kan skada den inhemska faunan.
Sedan några år tillbaka har en flock mufflonfår noterats på Gisslingö i Norrtälje kommun. Arten förekommer normalt sett inte vilt i Sverige och är därför troligtvis utsatt av någon som vill jaga djuren, menar en tipsare till tidningen.
– Jag undrar vad myndigheterna gör åt det här fenomenet eftersom det är ett brott mot jaktlagen att sätta ut djur i det vilda på det här sättet, säger han.
Det är inte bara på Gisslingö som sådana här iakttagelser gjorts. Mufflonfår varit synliga på flera andra håll i skärgården. Även på fastlandet har främmande djur observerats i naturen. Utöver mufflonfår är det vanligt att dovhjort släpps ut.
– Vi brukar få in några samtal varje år där medborgare rapporterar om att det plötsligt dykt upp djur som man inte sett i området tidigare. Många av dem säger att det är folk som har släppt ut djuren, säger Mikael Fransson, vid enheten för naturvård på länsstyrelsens i Stockholm.
Myndigheten ansvarar för tillsynen av vilthägn. Enligt Fransson är det inte alltid säkert att de främmande djuren satts ut av någon med avsikt.
– Det händer att djuren rymmer från hägn och det är anmälningspliktigt, säger han.
De främmande djuren har ofta en negativ påverkan för enskilda fastighetsägare. Enligt tidningens tipsare äter djuren av fruktträd bland annat.
– Därför är arterna oönskade av många, säger han.
Även i ett större perspektiv kan de främmande arterna påverka naturen negativt.
– Utsättning av vilt kan skada den inhemska faunan och tränga ut arter som finns här. Fältharen, som är införd i Sverige, har trängt undan vår ursprungliga skogshare, till exempel, säger Hanna Dittrich Söderman vid Naturvårdsverket.
När det finns misstanke om att djuren satts ut med syfte att jagas ska det polisanmälas som jaktbrott. Problemet är bara att polisen ofta har svårt att utreda den här typen av brott då det är svårt att bevisa att djuren faktiskt satts ut med uppsåt. Därför läggs en stor del av dessa utredningar ned.
Det är möjligt att få tillstånd att sätta ut främmande arter men det är mycket ovanligt att det beviljas.
– På sex år har totalt tio ansökningar gjorts i hela landet, ingen i Stockholms län. Sedan är det långt ifrån alla ansökningar som blir beviljade, säger Hanna Dittrich Söderman.
I övrigt utreder inte Naturvårdsverket jaktbrott utan hänvisar till polisen. Hanna Dittrich Söderman håller dock med om att polisen inte alltid prioriteterar tillsynen av jaktlagen.
– Men man ska också komma ihåg att det inte är säkert att djuren är ditsatta av någon. De kan ha tagit sig dit på egen hand, säger hon.
Under vinterhalvåret kan mufflonfår ta sig över isen, förklarar hon.
– Visst förekommer det att djur sätts ut. Men vi vet inte hur vanligt det är. Det är inte helt lätt att forsla djur ut till någon ö i skärgården och en enklare förklaring kan vara att de går över isen om det inte är för långt, säger Hanna Dittrich Söderman.
Fakta/Främmande djur
- Antalet främmande arter i Sverige ökar för varje år.
- Ökad global handel och resande underlättar för att fler invasiva arter ska etablera sig i landet.
- De enda arterna som får släppas ut i naturen utan tillstånd är fasan, rapphöna och and. Det regleras i §41 jaktförordningen.
- Anledningen är att främmande arter orsakar problem för inhemska växter och djur, ekosystem, människors hälsa och för samhället.
Fakta: Länsstyrelsen, Naturvårdsverket