Erosionen till följd av den intensiva fartygstrafiken i Furusundsleden har länge varit ett problem. Nu testas en ny metod med naturanpassade skydd för att skona stränderna.
Vid Östanå färjeläge står två stora lastbilar fullastade med natursten och väntar på att Daniel Erikssons pråm ska lägga till. Stenen ska forslas upp till Stabouddes fyr. Platsen är en av fem ställen längs Furusundsleden som ingår i ett forskningsprojekt vilket drivs av Statens geotekniska institut, SGI, tillsammans med Lunds tekniska högskola.
Syftet med projektet är att se om naturanpassade erosionsskydd som till exempel natursten, moränjord och växtlighet kan fungera för att dels minimera skadorna på stränderna till följd av fartygstrafiken, men samtidigt bevara och förbättra den biologiska mångfalden och ekosystemfunktionerna i området.
– Annars är det lätt att bara lägga ut sprängsten, det vet man att det funkar. Men det ser ju inte så vackert ut, säger Daniel Eriksson vid Gräskö arkipelag, som är en av entreprenörerna som kontrakterats för att anlägga skydden.
De har åkt skytteltrafik mellan Östanå och Staboudde i två dagar. I höjd med fyren har de nu lagt ut närmare 300 ton natursten i en så kallad revel, en stenhög med viss lutning, i en trettio meter lång båge längs med stranden. Tanken är att revelbarriären ska dämpa påverkan från fartygssvallen, så att man innanför den ska kunna anlägga växtlighet. Halva området ska därför fyllas ut med moränjord liknande den som förekommer naturligt i området, och strandväxter. Den andra halvan lämnas fri, för att se om en uppbyggnad av sediment kan ske naturligt bakom barriären.
– På den ena sidan kommer vi också att komprimera stenen med vibration för att packa materialet, för att se om det gör någon skillnad, berättar Daniel Eriksson.
Det är första gången detta prövas i Sverige, men liknande skydd har tidigare anlagts på amerikanska östkusten med framgångsrika resultat. På övriga testplatser längs med farleden, där det till exempel är vasstränder, ska andra metoder, så som rullar med kokosfiber, utvärderas.
Under perioden 2013-2015 genomfördes en omfattande undersökning av erosionen i Furusundsleden. I den konstaterades att skadorna på stränderna de facto orsakas av förbipasserande fartyg. Rekommendationerna var att införa en kombination av åtgärder, däribland differentierade fartgränser, permanent fartreglering och naturanpassade erosionsskydd. När det kommer till fartygens hastigheter har insatser redan gjorts. Bland annat 2013 då länsstyrelsen sänkte maxhastigheten för skepp på sträckan från 12 till 10 knop, något som permanentades 2016. Dock undantogs turlistbunden trafik som inte ansågs orsaka skador, samt den tidspressade Åbotrafiken.
Daniel Eriksson tycker sig ha märkt en förbättring.
– Det känns som att det stannat av lite, men det kan ju vara att farleden redan har käkat upp det som går från stränderna.
Projektet finansieras av Sjöfartsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholm samt SGI och ska pågå i fem år.
