KRÖNIKA. Just hemkommen från min andra resa till Syrkusa det här året. Jag har simmat med min kamrat Jari i Medelhavet, suttit med en drink på Mikatù och sett solen gå ner över havet tillsammans med mina sicilianska vänner.
På kvällarna har vi lyssnat på min väninna Elpidia, professionell pianist, när hon spontant satt sig vid en flygel och improviserat spelningar på restauranger och barer.
Ortigia, Syrakusas gamla stad, är består av ett nätverk av gränder och är full med romerska fornlämningar. Staden beskrevs av den romerske författaren och politikern Cicero som "den största grekiska staden och den vackraste av alla".
Jag älskar Sicilien, men trots alla vackra byggnadsverk, all kultur och trevliga människor saknade jag den svenska våren i skärgården.
Skärgården har inte lika många fornlämningar som Syrakusa och inte lika mycket kultur och konst, men inget kan slå den svenska övärlden när det gäller skönhet.
Dagen efter jag kom hem från Sicilien åkte jag ut till min ö, där knopparna nu slår ut för fullt och vårblommorna sticker upp ur marken.
Nere vid bryggan flockas sjöfåglar med årets kull och svanarna glider sakta förbi vassen.
Det svenska havet är betydligt kallare än Medelhavet, men fullt badbart.
För några år sedan var jag ute och vandrade i USA ett halvt år. Precis som i Sicilien var det inte mycket av det svenska samhället och vardagen som jag saknade, men det var en sak som kunde få mig att bli melankolisk när jag satt i skymningen utanför mitt tält och åt potatismos med torkat kött eller portionspaketerad tonfisk:
Våren i skärgården och morgondoppen med en kopp kaffe nere vid bryggan.
Tyvärr fick Cicero aldrig tillfälle att besöka Kullskär för att kunna jämföra med Ortigia. Men den chansen ska nu mina sicilianska vänner få.
I sommar anländer minst en, kanske tre, på besök till Nämdöarkipelagen för att se allt det jag har berättat om.
De är särskilt spända över att få möta den tämligen okände men ändå omtalade författaren och båtbyggaren Claes Kruckenberg på Aspö vid Nämdö.
Däremot finns det inget som talar för att de kommer att bada. ”Östersjön fungerar bäst till att kyla det vita vinet,” säger Elpidia.
Om någon kan ordna fram ett akustiskt piano eller flygel har Elpidia lovat att spela Pink Floyds Dark Side of the Moon i den svenska sommarnatten. Det skulle bli en fin kombination av siciliansk och svensk kultur.
