I projektet ReFisk hoppas Länsstyrelsen i Stockholm kunna stärka bestånden på rovfisk – främst abborre och gädda – genom att freda nya områden längs hela kusten. Nu pågår provfiske i flera vikar.
Tidig morgon i Granösundet på Blidö. Solen glittrar på vattenytan där den öppna aluminiumbåten guppar. Anna Gustafsson och Ulf Lindqvist från Naturvatten ska ta upp de fyra provfiskenäten de la i dagen innan. De provfiskar för att studera hur bestånden i denna vik ser ut. Studien görs på uppdrag av länsstyrelsen och syftar till att freda fler lekområden, det vill säga förbjuda fiske under lekperioden.
– Vi ser bra effekter av att freda. Nu vill vi hitta nya områden, säger Anna Gustafsson, marinbiolog på Naturvatten.
Granösundet är i studien en referensvik till Öjan mellan Söderöra och Norröra, vars fiskerättsägare vill göra Öjan till fredningsområde. Referensviken ska ligga nära den utsedda viken geografiskt, och ha liknande förhållanden. Granösundet har högt fisketryck från guidade turer men har trots det mycket gott med gädda, konstaterades vid provfisket med kastspö.
– Gädda är svårundersökt för den fångas inte bra med nät eller ryssjor. I projektet har vi utarbetat en metod att mäta antalet vuxna gäddor med standardiserat spöprovfiske. Här fångade vi väldigt många gäddor, de leker antagligen i den här viken, säger Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen i Stockholms län.
Anna Gustafsson menar att även Granösundet kan vara intressant att freda. För att kunna göra det behövs en nära dialog med de som äger fiskerätten. I många fall är ägarförhållandena röriga.
– Om staten gör en reglering utan att ha deras godkännande blir det problem. Det är mycket upp till fiskerättsägarna själva, om de engagerar sig så finns alla möjligheter, säger Henrik C Andersson.
Näten har placerats ut på olika platser i viken. Ulf Lindqvist kör närmre nätet längst norrut, Anna Gustafsson får tag i vakaren. Varje nät har 12 olika maskstorlekar. I den finmaskiga delen vecklar en matta av spigg ut sig som ett tätt silvermönster.
– Oj, vad mycket spigg. I en öppen mellanskärgårdsvik som den här är det tyvärr väntat, och problematiskt för rovfisken.
Spiggen kan tyckas harmlösa men de konkurrerar om djurplankton som är viktig föda för små rovfiskar, och äter yngel från både gädda och abborre, och kan därför störa näringskedjan. När rovfisken växt till sig äter den spiggen.
– Men blir det för lite rovfisk äter de inte tillräckligt med spigg och då får vi en ond cirkel med fler spigg och färre rovfiskar.
I mellan- och ytterskärgården finns mycket spigg. Småspiggen simmar in i båten trots att den har självläns, medan Anna Gustafsson tar upp näten. De sprattlar i hennes hand innan hon slänger tillbaka dem i vattnet.
När de fyra näten är upptagna hittar Ulf Lindqvist en läsida. Efter fikat ska alla nät rensas, maska för maska. Förutom provfisket görs vattenprovtagning och vegetationskartering nu på våren. Vid varje nät inventeras vegetationen.
– Man simmar ner, tittar efter vilka arter som finns och hur stor del av botten de täcker.
Vegetationen är viktig för fiskens lek och som skydd för yngel. Här är det bitvis mycket trådalger och en del svavelbakterier under algsjoken. Trådalger gynnas av övergödning men kan också bli fler när spiggstimmen äter upp små bottenlevande betesdjur.
I augusti ska de följa upp med vegetationskartering och en studie av fiskyngel med undervattensdetonationer – då doppas ett metspö ner med sprängämnen som detonerar på ett område om 5 meter i diameter och fisken håvas in.
– Allt för att få kunskap och kunna vidta åtgärder för att stärka upp bestånden. Vi tittar hur det ser ut i vikarna innan fredningen, och följer upp om några år igen, säger Anna Gustafsson.
Hon ser sig omkring och konstaterar att Granösundet har höga värden med kärlväxter långt in som är bra som leksubstrat. I de bästa lekområdena blir vattnet varmt tidigt, det är grunt och låg vattenomsättning.
– Här finns fina sandbottnar men mycket tång som börjat ruttna. Senare i sommar kan det bli hög vegetation som kanske inte känns så roliga att bada i men som är bra för fisken.
En snabb titt på fångsten säger att det är mer abborre än förväntat, och mindre spigg. Anna Gustafsson och Ulf Lindqvist rensar systematiskt varje maska, sorterar fisken efter art – gädda, abborre, mört, sarv, löja, gärs, småspigg, storspigg, stubb och björkna – och vilket nät den satt i, och lägger fisken i hinkar och påsar. I nästa steg ska varje enskild fisk mätas och vägas. Abborrarna radas upp på durken i båten.
– Titta, en havsnål, så himla söta. Östersjöns sjöhäst, säger Anna Gustafsson, antecknar havsnålen och droppar tillbaka den i havet.
Vågskålen åker ner när fisken en efter en vägs. Snabbt går det när Ulf Lindqvist noterar siffrorna.
– Det kan tyckas konstigt att vi tar upp all den här fisken om vi vill öka bestånden, men detta är ett mycket begränsat uttag som inte gör någon märkbar påverkan, säger Anna Gustafsson.
Mats Björkgren bor i viken och ror snart fram och frågar om provfisket varit lyckat.
– Det är bra att man kollar upp bestånden. Vi har mycket spinnfisk på en så här liten vik. Men man undrar om gäddan kommer klara sig, det är viktigt att sjön inte blir överfiskad, säger han.
Flera boende är positiva till studien och ser problemen med övergödning och överfiske.
– De förstår att det står i ens egen makt att göra en förändring. Kunskapen och förståelsen finns. Det känns som vi jobbar i medvind, säger Ulf Lindqvist.
Fakta/ReFISK ska ge mer abborre och gädda
• Länsstyrelsen har sedan 15 år jobbat med fredningsområden och sedan 2017 görs utvärderingar.
• I denna studie vill man hitta fler områden att freda. Totalt ingår åtta
områden med referensvikar.
• Våren 2019 och 2020 sker nätprovfiske, vattenprovtagning och vegetationskartering. Det görs även spöfiske efter gädda i 58 vikar, från Åland till Blekinge.
• Hösten 2019 och 2020 görs vegetationskarteringar samt sprängfiske. Då undersöks hur förynglingen blivit.
• På Åland ska områden där det säljs fiskekort jämföras med områden där det inte säljs fiskekort.
• En av slutprodukterna kommer vara en begäran till Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) om ändrade fiskeregler från Östhammar till norra Kalmar län. Förstudien kommer kosta omkring 1,5 miljoner.
• Om du vill bidra till att stärka bestånden i det egna fiskevattnet är det bra att låta bli att fiska perioden 1 april – 15 juni.
