Arrendatorer på Öja vill att Nynäshamns kommun påskyndar arbetet med en planändring så att friköp tillåts. Några av de boende på ön är dock oroliga för att förändringen ska göra Landsort till en ren semesterplats.
Frågan om friköp på Landsort är en debatt som pågått i flera decennier. Husen ägs av privatpersoner som betalar arrende till markägaren Statens fastighetsverk. SFV fick för flera år sedan positivt planbesked från Nynäshamns kommun om att ändra detaljplanen för att möjliggöra friköp, ett beslut som splittrade husägare på ön. I en insändare i Nynäshamnsposten, undertecknat av 24 personer, uppmanar undertecknarna kommunen att sluta förhala arbetet. Bland annat menar man att arrendeavgiften är hög vilket medfört att familjer drivits iväg från ön. Man lyfter också problem med att ta lån på huset vilket försvårar investeringar och att arrenden är ekonomiskt otrygga. Arrendena har kraftigt höjts under senare år.
Kommunen svarar i en insändare att arbetet är komplext med många inblandade parter. Man pekar på risken för kraftigt höjda arrenden och minskade möjligheter att hyra bostäder i samband med friköp.
I en replik i början av augusti ställer sig styrelsen i föreningen Landsort Sjö- och Miljöcentrum tveksam till friköp och menar att det finns en rad oklarheter som först måste redas ut. Bland annat pekar man på risken att de hyresfastigheter som finns idag förvandlas till privatbostäder och att därmed nödvändiga bostäder till människor verksamma på ön försvinner. Man frågar sig även om de bryggor och bodar som inte står i direkt anslutning till bostaden ska friköpas eller fortsätta arrenderas och i så fall till vilka kostnader. Det är också oklart hur infrastruktur som vatten, vägar, sophantering och hamnar ska förvaltas och finansieras.
– Jag säger varken bu eller bä till friköp, men jag tycker det är konstigt att folk vill köpa marken med så många osäkerhetsfaktorer, säger Lennart Stuxberg, ordförande i LSMC.
Enligt Lennart Stuxberg kommer det inräknat lån, räntor och amorteringar inte att bli billigare utan tvärtom dyrare att äga en friköpt tomt än vad det är idag. Han tillägger att det även går att ta lån på husen, så kallat markägarinträde, som har någon procent högre ränta än bolåneräntor.
Marken husen står på har värderats till omkring 1,5 miljoner kronor i genomsnitt per fastighet. Det är oklart vad marknadspriset för en fastighet skulle bli men enligt en konsekvensutredning som Nynäshamns kommun har tagit fram så kan de som köper marken räkna med en ekonomisk vinst vid en försäljning, vilket skulle kunna medföra en utveckling där många hus säljs på kort tid. Idag är omsättningen på husen väldigt låg.
Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation, SIKO, ställer sig bakom LSMC:s position.
– Konsekvensutredningen är inte fullständig. Den lämnar egentligen inga förslag på vad man ska göra. Vi tar inte ställning i frågan om friköp, men innan man ändrar detaljplanen måste först ha en plan för Landsorts framtid som levande skärgårdssamhälle. Annars är risken stor risk att det här blir ytterligare gentrifierad sommarö, säger Göran Lagerström, styrelseledamot i SIKO.
Enligt SFV så kommer det inte finnas några krav på friköp, den som vill kan fortsatt arrendera. Man uppger sig heller inte ha några möjligheter att höja arrendeavgifterna för att täcka upp inkomstbortfall vid försäljningar av arrenden men avgifterna kommer, enligt utredningen, sannolikt att höjas vid omförhandlingar vart femte år. Vad gäller hyresrätterna har SFV idag inget uppdrag att sälja sina hyreshus.
Nynäshamns kommun kommer att skicka ut ett planprogram på samråd under fjärde kvartalet i år. Syftet med ett planprogram är att undersöka de övergripande förutsättningarna inför en eventuell ny detaljplan.