Porslinsteatern sätter upp en rå och närgången version av Strindbergs Fröken Julie på Idöborg. Där den unga överklasskvinnan – med Aspöfjärden som bakgrund – kämpar mot normer och känslor av skam och skuld. Men också för en kärlek och en frihet värd att dö för.
Pjäsen kommer att framföras som ett avskalat verk utan scen där skådespelarna befinner sig på golvet och inte upphöjs över publiken för att få en känsla av närhet.
– Det blir en unik intimitet där publiken nästan sitter i knät på skådespelarna. Det vi letar efter i den här uppsättningen är något filmiskt, något nära, säger regissören Christoffer Wallin.
För att få in publiken i dramats kärna har man placerat det bord – kring vilket dramat utspelar sig – mitt bland åskådarna. Men uppsättningen innehåller flera unika grepp. För att gestalta fröken Julies ambivalenta personlighet har Christoffer Wallin skapat ytterligare en dimension i verket.
– Jag gillar att jobba med alla former av rörelse. Vi kan kalla det dans men vi kan också säga rörelse. Så vi kommer att förhöja en del av fröken Julies tankar och känslor genom en dansare på scenen, för att gestalta fröken Julies yngre själ.
Produktionen drog i gång i våras, något som gett ensemblen kort tid att repetera. Dessutom har en person behövt lämna sitt uppdrag med kort varsel. Vilket gör att det nu blir ett inhopp av Emil Roos Lindberg.
– Emil ska spela betjänten Jean, vilket han kommer att klara med bravur. Det hastiga i förloppet kommer att göra stycket mer levande, säger Christoffer.
Idöborg som scen för dramat var en självklarhet för regissören när han såg platsen.
– Jag har funderat på fröken Julie länge, den har liksom legat i byrålådan och väntat på rätt tillfälle. När jag såg den här lokalen så tänkte jag direkt på midsommarafton och hur vackert det här kan bli. Det var liksom kärlek vid första ögonkastet, säger Christoffer.
Verket är en av vår tids störta klassiker och Strindbergs mest spelade stycke. Dramat belyser klassklyftor och mänskliga begär genom en förbjuden kärlek mellan en överklasskvinna och hennes fars betjänt.
Karaktärerna förhåller sig till ständigt aktuella frågor kring drivkrafter i normer och några av mänsklighetens mest grundläggande begär och behov.
– Det handlar om kärlek och djuriska känslor av skam och skuld och viljan till en högre frihet som det är värt att dö för, säger Olivia Skoog som gestaltar fröken Julie, och fortsätter.
– Vi lever fortfarande i en tid där det finns otroligt mycket normer, där vi behöver lyfta hur utstött man kan bli om man inte passar in.
Ensemblen vill förmedla att människans drivkrafter inte förändrats, utan är de samma i dag som då verket skrevs i slutet på artonhundratalet.
– Det är bara olika orsaker till vad som driver oss. Det intressanta är vad som får karaktärerna att göra det de gör. Kan man fånga det så kommer man in i köttet på den här texten, säger Christoffer.
– Texten går att applicera på så mycket mer än det som händer här i rummet mellan oss, säger Emil.
Porslinsteatern har valt att modernisera delar av pjäsens fysiska utformning men tar samtidigt vara på det flyt som finns i originaltexten och samspelet mellan karaktärerna. Kokerskan Kristin har en betydelsefull roll i dramat. Hon är förlovad med betjänten Jean men tar ett mindre utrymme replikmässigt än de andra rollerna.
– Min roll är liten textmässigt, så min utmaning är alla de processer som händer inne i min karaktär och hur jag framför det utan ord, säger Lina Söderberg som spelar kokerskan.
– För skådespelare så är det ofta väldigt svårt att ha roller där man har lite att säga och mycket att göra, men det är också det som är något av det intressantaste att titta på, det oförutsägbara och det som händer på riktigt, allting mellan orden, säger Christoffer
Alla skådespelarna har förutom turbulensen med kort repetitionstid och inhopp mött sina egna utmaningar i rollerna.
– För mig har den största utmaningen varit att hitta en modern version av den här överklasskvinnan och hur man kan översätta den till idag. Jag vill på ett trovärdigt sätt återge hur en skamkänsla kan bli så stor att man väljer att gå det öde till mötes som fröken Julie gör, säger Olivia.
Stine Christophersen
FAKTA
Regi: Christoffer Wallin
På scen: Fröken Julie: Olivia Skoog. Betjänten Jean: Emil Roos Lindberg. Kokerskan Kristin: Lina Söderberg. Dansare: Alice
Almesjö.
Fröken Julie är ett kammarspel av August Strindberg från 1888. Verket utspelar sig under en midsommarnatt och handlar om en förbjuden kärlek mellan en överklasskvinna och hennes fars betjänt.
Pjäsen hade urpremiär i Köpenhamn 1889, då med Strindbergs fru Siri von Essen i huvudrollen. Stycket spelades även i Tyskland och Frankrike innan den hade Sverigepremiär 1906 på Akademiska Föreningens teater i Lund. Pjäsen har filmatiserats flera gånger bland annat 1912 av Anna Hofman-Uddgren och 1951 av Alf Sjöberg.
