Efter år av övergödning och exploatering försvann gäddorna från Utö.
Men tack vare gäddfabriken som byggdes här ser trenden ut att ha vänt.
– Vid en inventering siktades ungefär 3 000 till 4 000 gäddor här, säger Thomas Hjelm.
Turen mot gäddfabriken börjar på en flakmoped från Spränga brygga och går genom Utös landskap. Efter en stund når vi vårt mål vid Fladen på östra sidan av ön: gäddfabriken.
För fyra år sedan var här bara en igenväxt sumpmark. Men det är annorlunda nu. Det kryllar av liv här. En Tofsvipa ger ifrån sig ett läte som får mig att förstå att vår uppenbara existens inkräktar på dennes territorium och att det inte uppskattas.
– Ser du ringarna på vattnet där borta, säger Thomas Hjelm, en av initiativtagarna till att gäddfabriken blev till, och pekar ut mot vattnet, utanför själva gäddfabriken. 
Precis vid inloppet till Östersjön ser det lite ut som att vattnet sjuder. Det är gäddor alltihop, säger han.
Länge var Fladen en av skärgårdens bästa platser för gäddor att leka på. Men på grund av exploatering och övergödning har gäddan försvunnit från ön under de senaste åren – något som har gett många följdproblem i både havsmiljö och ekosystem.
– Gäddan är högst i rang i vikarna. Den äter mindre fisk, storspigg till exempel, som i sin tur äter djurplankton och små sötvattenssnäckor men även gärna rom från gäddan. Det gör det förstås inte lättare för gäddan att reproducera sig, säger Thomas Hjelm.
När gäddan inte längre finns i vikarna växer bestånden av storspiggen och de andra småfiskarna till sig vilket bidrar till att djurplankton och andra smådjur, som småfiskarna äter, minskar. Djurplankton och smådjur i sin tur äter bland annat alger och bidrar till att hålla vattnet rent. När beståndet av plankton och smådjur äts upp av spiggen är det ingen som äter växtplankton och håller rent på bottnarna.
– Sannolikt är det så att spiggen har ökat under senaste åren och dess funktion är att vidmakthålla ett stört system, säger Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen.
Alger i sin tur trivs bra i övergött vatten vilket leder till den ökade algblomningen i Östersjön. Algerna kväver de arter den växer på vilket bidrar till att bottnarna dör.
Men genom att gäddan är på återgång hoppas man nu att den ska återställa balansen och att det ska bidra till en bättre havsmiljö.
Thomas har tidigare arbetat med fiskefrågor och även varit engagerad i fiske under lång tid. Men det var när han förstod sambandet mellan minskat fiskbestånd och övergödning som han valde att agera. Pengar om finansiering till våtmarken söktes och blev beviljade. Våtmarksprojektet i Fladen har blivit lite av Thomas skötebarn.
– Ja, det kan man säga. Det här är roligare än att bygga med lego, skrattar han.
Vi går upp på vallen som delar av gäddfabriken från inloppet i Östersjön. Bortom gäddfabriken ligger ytterligare en mindre sjö med två konstgjorda öar i. Där häckar flera fåglar.
– Sedan våtmarken kom till har flera fågelintresserade sagt att man kunnat se arter här som inte synts till på Utö tidigare.
Det är till den lite mindre sjön som vattnet rinner till genom ett dike. Vattnet är tack vare utsläpp i form av avföring och annat rikt på fosfor och kväve, vilket bidrar till övergödningen. Nu planerar man för att installera ett dikesfilter för att ytterligare rena inkommande vatten.
– Tidigare rann detta rakt ut i Östersjön. Nu får vattnet rinna en längre väg innan det åker ut till havet och då stannar fosfor och kväve kvar i omloppet. På sikt kommer vi kunna återföra både fosfor och kväve som gödsel. Vattnet som rinner ut i havet är rikare på syre vilket även bidrar till att havsbottnarna blir renare, säger Thomas Hjelm.
Nu när gäddfabriken har varit igång ett tag kan man se flera positiva effekter.
– Vi gjorde en inventering för ett tag sedan och av en överslagsräkning fick vi fram att det var ungefär tre till fyra tusen gäddor i omlopp, säger Thomas Hjelm.
Men det är först nästa år som de riktiga effekterna kan siktas.
– Då är den första generationen gäddor könsmogna och det är de som kommer att återvända hit för att leka. Det tar ungefär tre år för att få till en sådan här process, säger Thomas Hjelm.
Andra positiva effekter av ökat gäddbestånd är också att fisketurismen till ön förhoppningsvis kommer att öka, säger han.
Enligt Henrik C Andersson har våtmarker som finns i det slag som här på Utö stor betydelse för havsmiljön.
– De är jätteviktiga. Och de har blivit ännu viktigare. Vi har haft kraftiga nedgångar i de sötvattenlekande fiskarterna, så som gädda. Det finns även en saltvattenlevande art av gädda, men den har också minskat. Det fungerar inte av någon anledning, som ingen egentligen förstår sig på. Då blir den sötvattenlekande fisken än viktigare, säger han.
Just nu pågår projekt att bygga fler våtmarker i skärgården. Bland annat på Ornö och på Möja.
– De är båda intressanta. Problemet med sådana här projekt i skärgården är att få till en bra tillrinning. I skärgården har man alltid lågvatten i samband med våren då gäddorna leker. Det krävs att det är hyggligt stora öar med diken så att man kan göra dämningar för att det ska fungera, säger Henrik C Andersson.
I Fladen ser det dock ut att ha lyckats. I juli är gäddorna stora nog att ta turen genom fisktrappan ut i Östersjön och åter bli kungen i viken.
