I förra veckan riktade sig gruppen Rädda Värmdös ö-skolor till rektor för Värmdö skärgårdsskola och politiker i Värmdö i ett öppet brev på sociala medier, där man efterlyser en tydligare plan och vision för ö-skolorna samt förbättrad dialog.
Lotten Hjelm, ordförande i Skärgårdarnas riksförbund, tog tidigt efter beslutet i somras om att behålla ö-skolorna kontakt med såväl den nytillträdde rektorn som berörda politiker för att få till stånd en dialog, men är besviken på bristen på respons.
– Vi ville hjälpa till att fundera på hur man på bästa sätt kan utveckla skärgårdsskolorna. Men vi har fortfarande inte hört någonting, trots att flera politiker då sa att “nu börjar arbetet”, säger hon och fortsätter:
– Det är ursorgligt. Här har verkligen Värmdö, som har flest ö-skolor i landet, chansen att sticka ut hakan och utmana systemet så att det verkligen kan bli bra. Istället gör man ingenting. Det är så slött av dem.
– Att säga att man behållit ö-skolorna stämmer kanske på pappret, men inte i verkligheten. Den lösningen man har nu för Möjaeleverna, där de går en dag i veckan i sin egen skola, är orimlig. Det är ett hån, ett slag i ansiktet.
Lotten Hjelm tror inte att frågan kommer att kunna lösas förrän skärgårdsskolorna görs till ett eget rektorsområde.
– Här ute ser vi bara möjligheter, men det gör man inte där inne på fastlandet. Där ser man bara svårigheter och hinder. Skulle vi ha ett eget rektorsområde med egen budget som ser till ö-skolornas bästa skulle det vara en helt annan sak.
Rektor Maria Niläng har avböjt att kommentera brevet i nuläget, men Fredrik Sneijbjerg (L), utbildningsnämndens ordförande, säger följande:
– Jag har inte läst det, bara hört talas om det. Vad jag förstår är de missnöjda med hur rektorn informerat om skolan och framtiden. Ö-skolorna är lika mycket värda som andra skolor i kommunen och det finns lika många, eller få, visioner för dem som för de övriga. På det sättet är ö-skolorna inte unika. Nu har ju dock skolorna olika inriktningar och det är upp till rektor att pusha för och informera om dem.
Vad tänker ni från politiskt håll om ö-skolornas framtid?
– De ska fortsätta, inget annat. Det finns det fullmäktigebeslut på.
Bara fortsätta? Finns det några tankar om hur de skulle kunna utvecklas?
– För att man ska få fler barn till en skola, oavsett om det är på land eller en ö, måste fler bo där. Då måste det först och främst finnas bostäder. Skolorna ska vara kvar och ha möjlighet att ta emot fler elever. Men det enklaste sättet är att de fastighetsägare som finns på till exempel Möja och Runmarö utvecklar fastigheterna så det finns fler möjligheter att bo där permanent. Att få fastlandsbarn att gå i skola på någon av öarna är en betydligt mer komplicerad ekvation.
Föräldrarna efterlyser mer dialog, vilket också stod klart i och med folkomröstningen i höstas. Hur går det med det dialogforum som skulle instiftas?
– Man håller på att arbeta med det på utbildningskontoret och det ligger högt upp på prioriteringsordningen. Men just nu är det enorma problem med corona och sjukskrivningar, där vi har rektorer som är ute och brer mackor för att klara av luncherna. Men frågan är inte glömd.
