Parallellt med det stora hamnbygget i Norvik, sker en omfattande arkeologisk utgrävning av en boplats från stenåldern i området. Här vittnar nu fynd om hur dåtidens skärgårdsbor – säljägare och fiskare – levde och verkade.
Solen gassar och hettan trycker på fastän det ännu är tidigt på morgonen. Vi står på en bergsrygg och blickar ut över en 4 500 år gammal stenåldersboplats. På den tiden såg dock omgivningen gissningsvis väldigt annorlunda ut. Havsnivån var 25 meter högre än dagens, och den trädlinje vi ser en bit ner i slänten motsvarade dåtidens strandlinje. Bergsknallen vi står på var en skärgårdsö.
– Man förstår att de ville bo här, säger Andreas Forsgren, arkeolog på Stiftelsen Kulturmiljövård och förklarar närmare:
– Det ligger på en sluttning med en bra flack yta i mitten och lä från klipphällar från tre håll, nära till vattnet så att de enkelt kunde dra upp sina kanoter. Här kan man tänka sig att någon suttit i kvällssolen, kanske med en bit grillat sälkött i näven och pratat med polaren om dagens fångst...
Idag är ytan avverkad från träd och sten och systematiskt uppdelad i rutnät. Grävmaskiner har schaktat av det översta lagret jord och på sina håll sticker nu pinnar upp ur jorden för att markera intressanta fyndplatser.
Just denna boplats har varit känd i cirka tio år, men att den grävs ut just nu beror på utbyggnaden av den nya godshamnen i Norvik. Till den ska det gå en järnväg som kommer att dras rakt över våra förfäders tidigare bosättning. Stiftelsen Kulturmiljövård har därför fått i uppdrag av länsstyrelsen och Stockholms Hamnar att tillvarata spår och lämningar som ska kunna ge svar på gåtor om hur stenåldersbefolkningen här levde innan de går förlorade.
– Det finns ett femtiotal av den här typen av boplatser från yngre stenåldern på Södertörn. De tillhörde den gropkeramiska kulturen, som fått sitt namn av de ornamenterade krukor som var typiska för grupperingen, berättar Andreas Forsgren.
Människorna som uppehöll sig just här, i dåtidens skärgård, livnärde sig framförallt inom marina sysslor som fiske och säljakt. Vi vet ganska lite om förflyttnings- och bebyggelsemönster, men dessa boplatser är i varierande mån temporära där man förflyttar sig i landskapet. Det finns ”kluster” med sådana här boplatser inom vissa områden vilka man kan anta att samma grupp har använt under olika perioder.
– Man ska troligen inte se det som någon plats där folk levde från födsel till död. Det har troligen funnits någon form av hus eller hyddor här. Men de är kniviga att hitta, eftersom de var gjorda i trä som är så förgängligt.
Inte heller gravar från yngre stenåldern har upptäckts i någon större utsträckning i Mellansverige. Kanske beror det på att man begravde sina döda på ett sätt vi idag inte kan se, menar Andreas Forsgren.
– Kanske begravdes människor i skogen utan någon stenmarkering eller kanske de sänktes i havet. När man senare under bronsåldern blir mer bofast med permanenta gårdar, blir det viktigare att manifestera ägande och närvaro genom synliga gravar. Men för de här människorna var det inte viktigt att uppföra storslagna gravmonument.
Att det skulle vara någon form av barbari vill dock inte Andreas Forsgren mena.
– Det är inte ett ociviliserat samhälle bara för att man inte uppförde pampiga byggnader och annat i sten. Så är det inte. Den här platsen kanske inte talar för sig själv på samma visuella sätt som gamla Uppsalas gravhögar eller Egyptens pyramider, men det är en väldigt fin boplats med fina fynd.
Fynden består till stor del av keramik som ligger strösslat över platsen; flera hundra kilo räknar man med få upp över de cirka 8 000 kvadratmeter stora utgrävningsområdet. Men man har även funnit andra, mer otippade saker. Ett exempel är spår av yxtillverkning.
– Det är ovanligt i de här trakterna. Man kan hitta yxor på den här typen av boplatser, men här verkar man dessutom ha tillverkat dem. Vi har hittat en täkt av grönsten och avslag från när man suttit och knackat fram redskapen ur block, säger Andreas Forsgren och visar upp ett litet stenbrott där materialutvinning tros ha ägt rum.
En annan upptäckt som förbryllar arkeologerna, är förekomsten av så kallade skålgropar på klipphällar i boplatsens utkant.
– Det är en sorts hällristning i form av femkronestora (äldre sorten), centimeterdjupa urgröpningar i berget. Men vi förknippar dem främst med bronsålderns odlingslandskap så de är egentligen för nya för den här platsen, säger Andreas Forsgren.
Förekomsten av dem här kan ha två förklaringar, enligt honom:
– Antingen har vi en närliggande bronsåldersboplats som vi inte känner till, eller så är just dessa gropar något äldre än vad vi trott. Gräver man mer här i närområdet i framtiden hittar man kanske en boplats från bronsåldern och kan då sätta de här groparna i ett sammanhang.
Några extra fina fynd har fått ta plats i en särskild låda. Bland annat en välbevarad pilspets av skiffer och ett yxblad av flinta. Eftersom de råmaterialen inte var naturligt förekommande i området vittnar lämningarna om ett folk som hade kontakt med sin omvärld i någon form av utbyte av varor och föremål.
– Flintan kom med största sannolikhet från sydskandinavien, och skiffer fanns i Närke och längre norrut. Det var ingen liten värld de rörde sig i, säger Andreas Forsgren.
Det mödosamma arbetet med att vaska fram saker ur jorden kommer att pågå fram till hösten. Men fältarbetet är långt ifrån allt. Därefter tar ett omfattande analysjobb vid. Fynd och spår ska dateras, tolkas och rapporteras av på ett systematiskt sätt.
Vad kommer sedan hända med fynden?
– De tillhör Sveriges medborgare. Vi lämnar över dem till Historiska museet som beslutar om slutförvaringen av dem. Men först kommer en del att visas upp här i trakten på en vandringsutställning, bland annat på hembygdsgårdar och bibliotek. Håll ögonen öppna kring detta under 2019!
Fakta/ALLMÄNNA VISNINGAR
Ett antal visningar av utgrävningsplatsen för allmänheten kommer att arrangeras under sommaren och hösten. Visningen tar cirka en timme och ingen föranmälan krävs. Den 26/8 (Arkeologidagen) kommer även tillverkning av stenyxor att förevisas på platsen.
Datum:
Måndag 13/8 kl 13
Torsdag 23/8 kl 18
Söndag 26/8 kl 12, 13, 14
Måndag 3/9 kl 13
Måndag 10/9 kl 18
Söndag 16/9 kl 13
Tisdag 25/9 kl 13
