Sänkta fiskekvoter, stopp för trålfartyg över 24 meter och fortsatta åtgärder för att restaurera havens ekosystem. Det är huvudpunkterna bland de åtgärdsförslag som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) presenterade i förra veckan för att rädda strömmingen i norra Östersjön.
I början av 2021 fick HaV i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på fiskeregleringar som kan skydda kustlekande bestånd av sill i norra Egentliga Östersjön, mellan Öland i söder till Ålands hav i norr. Detta efter att rapporter om krisande fiskbestånd duggat tätt de senaste åren.
I förra veckan redovisades uppdraget.
– Vi ser varningssignaler om nedåtgående trender i sillbestånden. De innebär att vi måste skydda svaga delar i fiskbestånden och se till att det finns fler stora och äldre individer. För att åstadkomma det föreslår vi att Sverige verkar för en anpassning av fiskekvoten för sill i centrala Östersjön så att fiskeridödligheten minskar. Här måste även EU involveras eftersom vi på HaV inte kan fatta alla nödvändiga beslut på egen hand, säger Jakob Granit, generaldirektör för HaV, i ett pressmeddelande.
Utöver det vill HaV starta ett vetenskapligt projekt som innebär fiskebegränsningar för svenska, finska och danska trålfartyg över 24 meter inom fyra till tolv nautiska mil utanför kusten. Även fiskemöjligheterna för fartyg under 24 meter bör begränsas för att hindra att fisket med sådana fartyg ökar.
– Projektet behöver pågå under tillräckligt lång tid för att vi ska kunna följa upp effekterna av åtgärden. Det gäller både utvecklingen av mängden sill och sillens storlek och ålder. Vi måste också få med våra Östersjögrannar Danmark och Finland för att få maximal effekt, säger Mats Svensson, chef för HaV:s havsförvaltningsavdelning.
Förslaget om en utflyttad trålgräns går i linje med vad riksdagen beslutade om i höstas, som en del i det niopunktiga åtgärdsprogram som Miljö- och jordbruksutskottet tagit fram för att främja fiskbestånden i Östersjön.
Henrik C Andersson, Länsfiskekonsulent på länsstyrelsen i Stockholm, är mycket nöjd med förslagen.
– Det är alldeles utmärkt, precis det som vi på länsstyrelsen önskat i många år och legat på hårt om på olika nivåer. Det är också bra att det ska följas upp.
Länsstyrelsen drog i fjol igång undersökningar gällande strömmingen i Stockholms skärgård som en förstudie tillsammans med SLU och Stockholms universitet.
– Jag hade inte drivit frågan om trålgränsen så hårt om jag inte trott att den skulle få effekt. Jag är ganska säker på att vi kommer se en effekt inom några år, och då kommer det bli permanentat.
Räcker dessa åtgärder, tror du?
– Ja, för Egentliga Östersjön. Men i Bottenviken kvarstår problemet och i viss mån även i södra Östersjön. Det är ju inte vår fråga, men till viss del är det ändå det när det gäller Bottenhavet, för i norra skärgården har vi insteg av strömmingen som kommer norrifrån. Där har inte trålgränsen samma betydelse, utan där skulle jag gärna se samma sak som länsstyrelserna och fisket längs norrlandskusten efterfrågar, nämligen ett fredningsområde för strömming norr om Finngrundet. Där har det varit ett väldigt hårt fisketryck nu i vinter.
