Tömningsstationerna för båtar kom till efter en skärpt miljölagstiftning. Men systemet kritiseras nu av Svenska Båtunionen som ifrågasätter om det ska fortsätta i sin nuvarande form.
Sedan förbudet att släppa ut toalettavfall i havet infördes 1 april 2015 har klagomålen haglat varje sommar. Båtägarna klagar över överfyllda stationer som inte töms, trasiga suganordningar och slangar.
– Problemet är hela systemet, säger Peter Karlsson, verksamhetschef på Svenska Båtunionen, som organiserar drygt 900 svenska båtklubbar med sammanlagt 180 000 medlemmar.
Många toatömningsstationer finns hos båtklubbar, i gästhamnar och andra marinor. De byggdes med hjälp av så kallade LOVA–pengar (stöd till lokala vattenvårdsprojekt från länsstyrelsen).
Men enligt bidragsreglerna ska stationer som är finansierade med LOVA-pengar vara tillgängliga för alla båtägare. Det står också i regelverket för avfallsmottagning från fartyg att båtarna ska kunna lämna sitt avfall utan avgift.
– Då blir toatömningsstationerna bara en kostnad för de som uppfört dem. Det finns inga incitament att tömma och underhålla dem.
Fredrik Norén, generalsekreterare i Svenska Kryssarklubben med 40 000 medlemmar:
– Så här går det när man inför lagstiftning utan att följa upp den med ett fungerande system för tillsyn.
Tillsynen av stationerna ska skötas av Transportstyrelsen, men myndigheten gör inga egna inspektioner, utan förlitar sig på båtägarnas egna rapporter i appen hamnen.se, enligt ett svar från Transportstyrelsens pressavdelning.
Det finns inget krav på att den som skaffar en tömningsstation ska rapportera in det till Transportstyrelsen. Därför vet inte myndigheten hur många stationer det finns.
Transportstyrelsen vet inte heller hur många som fungerar eller om stationerna fungerar bättre i dag än tidigare.
Transportstyrelsen kan förelägga hamnar att åtgärda brister i avfallsmottagningen. Ett föreläggande får förenas med vite.
Transportstyrelsen kan inte svara på om något sådant föreläggande någonsin skett.
– Jag ska inte säga att Transportstyrelsen inte gör någonting, men det är ganska nära sanningen, säger Fredrik Norén, generalsekreterare i Kryssarklubben.
Peter Karlsson ifrågasätter om systemet i dess nuvarande form ska fortsätta.
– 87 procent av Sveriges båtar saknar toalett ombord. Hur mycket pengar ska vi pumpa in ett system som bara omfattar 13 procent av Sveriges båtar.
Är det inte bättre att vi satsar på att bygga fler landbaserade toaletter?
– Även när det gäller sådana toaletter saknas det dock ett fungerande system, till exempel möjligheten att ta betalt för användningen, tillägger Peter Karlsson.
– Du måste kunna ta betalt för den service du utför, annars kommer den här typen av lösningar aldrig att fungera, säger han.
