I förra veckan fattade regeringen beslut om att anta de första svenska havsplanerna. Det innebär bland annat att utbyggnaden av vindkraft till havs påskyndas.
Havsplanerna handlar om hur olika intressen till havs ska samexistera hållbart och pekar ut specifika områden för bland annat elöverföring, energiutvinning, försvar, kultur, natur, rekreation, sandutvinning, sjöfart, yrkesfiske och generell användning. De är framtagna av Havs- och vattenmyndigheten i samråd med myndigheter, kommuner, bransch- och intresseorganisationer, näringsliv, allmänheten och grannländer. Totalt har nu tre havsplaner beslutats, en för Bottniska viken, en för Västerhavet och en för Östersjön.
I havsplanerna finns utpekade områden som kan ge en utbyggnad av vindkraften med 20-30 TWh per år. I samband med beslutet har regeringen även gett i uppdrag åt Energimyndigheten att peka ut fler områden till havs, för att möjliggöra ytterligare 90 TWh elproduktion. Det kan jämföras med Sveriges totala elförbrukning idag på 140 TWh per år.
– Det här är ett viktigt steg för att Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen och skapa framtidens gröna jobb. Industrin skriker i dag efter havsbaserad vindkraft. Nu skyndar vi på utbyggnaden av havsbaserad vindkraft genom att peka ut ett antal lämpliga områden långt ute till havs, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) i ett pressmeddelande.
Gustav Hemming (C), skärgårdsregionsråd, välkomnar regeringens besked.
– Det kommer verkligen i rätt tid. Havsbaserad vindkraft har blivit konkret genom att det nu finns en aktör som enligt sina planer skulle kunna producera hela dagens elbehov i Stockholmsregionen.
Aktören som han syftar på, Njordr Offshore Wind, planerar just nu en park med 253 snurror fem mil öster om Sandhamn som ska kunna leverera 20 Twh per år.
– Förutom att det är ett klimatsmart energislag är det också en jättechans för skärgården. Det är en superstor arbetsplats både under anläggningen men också långsiktigt. Där ligger våra skärgårdssamhällen bra till för att kunna hjälpa till med både byggentreprenader och ställen för folk att sova och äta. Även om bara en bråkdel av det här arbetet hamnar i skärgården kan det vara en historisk boost när det gäller ekonomisk aktivitet, säger Gustav Hemming och fortsätter:
– Det är viktigt, oavsett var man bygger vindkraft eller kärnkraftverk med lokal påverkan, att man försäkrar sig om det också finns lokala vinster. Där kan staten göra mer.
Moderaterna i länet har uttryckt ett motstånd mot vindkraftparken, men är splittrade i frågan. Att politiska krafter ska motarbeta förslaget på populistiska grunder är det största hotet mot förverkligande av bygget, anser Hemming.
– Det kommer bita sig i svansen. Om man ska stoppa en så här samhällsviktig investering med så lite påverkan på övrigt samhällsliv blir också frågan, hur ska man bygga bostäder, vägar och järnvägar? Det är dags att besinna sig för de som blåser till strid mot den havsbaserade vindkraften.
Ser du någon risk för det som vissa oroas för, att detta ändå kan öppna för fler vindkraftverk närmare land?
– Jag tror tvärtom. Säger man nej till vindkraft på så här långa avstånd från skärgården så kommer trycket på all energiproduktion på land att öka. Havsplanerna säger ju också var den här typen av etableringar inte ska finnas, till exempel där naturvärden är särskilt markerade.
Njordrs planerade vindkraftpark ligger inom det område som i havsplanen kallas Ö204. Det är inte utpekat som ett område specifikt för energiutvinning, utan som ett område för generell användning och sjöfart. I planen står dessutom att försvarsintressen här har företräde framför vindbruk, och Försvarsmakten har hittills sagt nej planerna.
Hur ser du på Försvarsmaktens veto?
– Jag uppfattar att försvarsintressena har uttryckts lite väl generellt. Jag noterar också att den före detta försvarsministern Mikael Odenberg anser att det tvärtom kan finnas fördelar för försvaret om man planerar havsbaserad vindkraft på rätt sätt. Jag tror alla inser att i det säkerhetspolitiska läge som vi är i måste försvarsintressena väga tungt, men även där måste man sortera så man inte slentrianmässigt säger nej, säger Gustav Hemming.
