Att känna till sina rötter är att förstå sig själv.
Det uttrycket har man tagit fasta på i Muskö hembygdsförening.
Genom de olika byggnaderna på Grytholmen ser föreningen till att öns historia lever kvar både idag och imorgon.
Det är en fantastisk vårdag vid Grytholmen på Muskö. Solen skiner och det blåser en lätt vind över gärdet. I bakgrunden hörs fågelkvitter och en radio som spelar dovt. Jan Karlsson från Muskö hembygdsförening hälsar välkommen i blåställ. Han är just i färd med att få färdigt golvet i hembygdsföreningens senaste tillskott, en fattigstuga.
– När vi tog över 1982 fanns det bara ett torp här på Grytholmen, sedan dess har vi jobbat för att få hit fler byggnader, säger han.
Idag finns här ett tiotal hus från olika delar av ön som representerar Muskös historia. Marken och byggnaderna ägs av Haninge kommun men det är hembygdsföreningen som ser till att friluftsmuseet hålls levande.
– Det är tack vare många ideella krafter som det är möjligt. Vi har också ett väldigt bra 
samarbete med kommunen som stöttar oss ekonomiskt, säger Jan Karlsson.
Ända fram till 1980 fanns spår av det gamla fideikommissamhället kvar på Grytholmen. Det gamla torpet som stått här sedan 1840-talet, då det byggdes, tillhörde då Arbottna herrgård. Själva fideikomissamhället försvann dock från Muskö under 1900-talets första hälft.
– Folk som tjänade herrgården bodde här under mycket enkla förhållanden. De tjänade sitt uppehälle genom dagsverke på gården, säger Jan Karlsson.
Sammanlagt har det bott 65 personer i torpet på Grytholmen och som mest har ett tiotal personer bott i den lilla stugan samtidigt. Den sista personen som bodde i torpet var Valdemar Sjöberg.
– Valdemar var son till den sista torparfamiljen, Carl Gustaf och Anna Lovisa Sjöberg, som bodde här. Valdemar bodde i torpet fram till 1980 då han avled, säger Jan Karlsson.
Enligt en sammanräkning från år 1900 fanns 42 torp på Muskö som tjänade herrgårdarna Arbottna och Ludvigsberg.
– Torpet här är ett bra exempel på många generationers kamp för tillvaron här på Muskö, säger Jan.
Runt torpet finns också en liten ladugård, ett sjöviste, en vedbod, en jordkällare, en visthusbod och ett utedass. Alla byggnader är byggda som kopior av äldre hus eller hämtade direkt från olika platser på Muskö. Varje byggnad är också omsorgsfullt inredd med saker och ting som kan förknippas med den verksamhet som bedrevs i respektive byggnad.
– Det är inte bara kulisser det här. Byggnaderna är riktiga och sakerna är skänkta av öbor, säger Jan Karlsson.
Under åren har olika byggnader tillkommit på Grytholmen. Den fattigstuga som Jan Karlsson är i färd med att färdigställa ska fungera som hembygdsföreningens föreningsexpedition och arkiv. Byggnaden är från allra första början en lada som stått i Östnora, söder om Västerhaninge. Men 1898 flyttades ladan till Muskö och blev omvandlad till fattigstuga.
– Det var främst ensamma och fattiga äldre som bodde i stugan. Vi brukar skämtsamt säga att det här måste vara Sveriges minsta ålderdomshem eftersom bara två familjer kunde bo där samtidigt, säger Jan Karlsson.
Stugan har sedan den kom till ön stått på vägen ned till Ersholmen men för något år sedan flyttades den fem ton tunga stugan till Grytholmen. Flytten och iordningsställandet av stugan blev möjligt tack vare ett bidrag från Birgitta och Carl-Axel Rydbecks stiftelse.
– Vi blir nog klara med iordningställandet under året, säger Jan.
En av de äldsta byggnaderna på Grytholmen är ett sjöviste från slutet av 1700-talet. Den
är hämtad från den intilliggande ön Älvsnabben. När Jan får frågan vad det är som får honom att hålla igång verksamheten svarar han genast:
– Det är viktigt att det gamla inte försvinner. Man måste veta var man kommer ifrån för att kunna veta vem man är. Det handlar även om att hedra alla de personer som bott och verkat på Muskö, de som varit med och format ön till vad den är idag. Historien gör det också lättare för oss att förstå hur samhället fungerar idag och vad som kommer prägla det imorgon, säger han.
Utöver att vara ett historiskt nav på Muskö fungerar även friluftsmuseet på Grytholmen som en mötesplats för Musköborna. Här finns möjlighet att hålla olika kulturarrangemang. Varje år arrangerar hembygdsföreningen Musködagen här, till exempel. För fyra år sedan invigdes även en dansbana på Grytholmen efter flera års byggande.
Fotnot: Flygfotot är taget av Bengt Grönkvist
