Både odlade och vilda leksugna laxar letar sig just nu in på Aquarias vattenmuseum på Djurgården, via laxtrappan mot havet.
– Bara att de som fötts här hittar tillbaka är en stor grej!
Under januari och februari finns goda chanser för alla fiskälskare att beskåda leksugna öringar, mitt inne i Stockholm. Sedan i november är vattenmuseet Aquaria nämligen skådeplats för både vilda och odlade öringars lek.
Sedan många år hjälper museet öringarna med leken, som måste ske i sötare vatten än Östersjöns. Det sker genom att honorna och hanarna kramas på rom och mjölke som blandas. Efter drygt tre månader kläcks äggen varvid ynglen tas omhand i mindre bassänger. Två år senare släpps ynglen ut i Östersjön via museets laxtrappa. Efter mellan 2 till 5 år i havet kommer sedan öringarna tillbaka till museet, där de föddes.
– Bara att de hittar tillbaka ända in hit är en stor grej, säger Robban Tranefalk som ansvarar för öringarna.
Först kommer de stora hanarna för att ”pinka in” revir och mäta sig med andra jämbördiga hanar. Därefter kommer honorna, liksom de mindre, men ack så leksugna, hanarna:
– De håller sig i bakgrunden, men passar på att försöka tjuvbefrukta rommen, berättar Robban.
Museet är ihopkopplat med Östersjön genom laxtrappan, och under hela perioden mellan november och februari både kommer och går öringarna i museet. Eftersom samtliga av de utsläppta öringsmolten, mellan 500-1 000 stycken årligen, klipps i fettfenan, kan Robban konstatera att museet varje år får helt nya gäster:
– Japp, vi får även in en hel del vild öring med fettfenan kvar. Vi vet inte exakt hur, men vi gissar att de känner av vattenflödet från trappan och kanske även doften av hormonerna från honorna och hanarna som finns här, säger Robban.
Några av smolten är även märkta, och har fångats ändå bort i Trosa.
Aquarias laxtrappa invigdes 1994.
