Utvecklingen av drönare har skapat en revolution inom naturvården. Det som tidigare kunde ta flera dagar görs nu på några timmar. Skärgården hängde med naturvårdaren Björn Meijer ut på en viltinventering med hjälp av den nya tekniken.
Klockan är runt halvtio på morgonen när Skärgårdens reporter möter upp Björn Meijer i Käringbodas naturreservat utanför Nynäshamn för en viltinventering med hjälp av drönare. Det är några plusgrader, grått och mulet. Trist väder för de flesta, men bra förhållanden för drönarinventering som görs med hjälp av en värmekamera.
– Förutsättningarna idag är ganska bra. Det har varit över noll grader över natten så allt är ganska jämnkallt. Vattendragen är ungefär lika varma som mark och luft omkring, annars syns de som vita fläckar, säger Björn Meijer, som driver företaget Södertörn Naturvård.
Platsen där Björn Meijer ska skicka upp drönaren ligger intill en åker där man odlar vall sommartid. Han har tillstånd att flyga drönare enligt öppen kategori, vilket bland annat innebär att drönaren inte får väga mer än 25 kilo, aldrig får flyga högre än 120 meter över marken och hela tiden måste vara synlig. Det går därför att täcka mycket större områden om man befinner sig i ett öppet landskap. Med ett ettrigt vinande ljud sticker drönaren iväg högt upp i luften. Den åker sedan iväg en kort sträcka och ligger stilla och hovrar.
– Jag brukar lägga drönaren på en punkt och sedan titta runt på vad som är varmt i omgivningen. Jag behöver inte vrida på drönaren eftersom kameran går att vrida, säger han.
I handkontrollen finns en skärm med två kamerabilder. Den ena visar vanlig optisk kamerabild den andra en infraröd bild som består av gråskalor. Vita fläckar indikerar varma områden, vilket under ideala förhållanden innebär djur. Direkt syns en vit fläck bara ett hundratal meter bort från oss, men det går inte att se på den vanliga kameran vilket djur det är.
– Någonting är under tallen, men djuren som ligger under träden får man ibland släppa för att man inte kan se vad det är. Ett enskilt vildsvin går ganska enkelt att bland ihop med exempelvis dovhjortar som ligger ner eftersom värmesignaturen ser ganska likadan ut, där går att göra fel, säger Björn Meijer.
Djuret får bli oidentifierat, men snart dyker fler vita pricka upp på skärmen.
– Där har vi något, det är ett rådjur. En get, konstaterar Björn Meijer och markerar arten, tiden och platsen på kartan på skärmen.
Fler vita prickar syns och snabbt har han upptäckt ett antal rådjur i området innan det är dags att byta batterier. Nästa vända får vi syn på ännu fler rådjur, men när solen plötsligt tittar fram mellan molnen blir det genast svårare. Solljuset värmer snabbt upp trädstammar som dyker upp som långsmala vita streck på skärmen.
– Problemet blir när hela skogen är full av vita streck, då försvinner det vi vill hitta. När solen värmt upp skogen är det kört, säger Björn Meijer.
Som tur är försvinner solen snabbt bakom molnen igen. En älg och några dovhjortar syns på skärmen. En tydlig vit fläck visar sig vara en kvinna som är ute och går med en hund. I kameran ser vi hur några vildsvin en bit bort flyttar på sig när hon kommer gående, något kvinnan själv verkar helt ovetande om. Kameran hittar mängder med vilt bara inom en radie på ungefär 1 000 meter. Det känns fascinerande hur den kan skapa en helt ny bild av skogen än den man annars får under en vanlig skogspromenad. För att kunna kartlägga hela naturreservatet måste Björn Meijer byta position några gånger.
– Det är därför jag vill röra mig i ungefär samma område under samma tid. Flyger man på ett ställe ena dagen och ett annat ställe en annan dag blir resultatet mer osäkert. Man ska se inventering med drönare som trender som man bör göra flera gånger på samma plats.
Drönare har visat sig vara ett utmärkt redskap inte bara för inventering av vilt. Björn Meijer använder den exempelvis även vid inventering av viltskador, för att projektera staket och för efterbevakning av skogsbränder.
– När räddningstjänsten har släckt en skogsbrand och lämnat över ansvaret till markägaren kan vi anlitas och flyga över området. Vi går även runt, men flygningen gör det enklare för vi ser inte temperaturskillnader på marken utan den.
Uppdraget att göra viltinventeringen i Käringboda har Björn Meijer fått från markägaren Skärgårdsstiftelsen.
– Vi har haft ganska mycket viltskador på åkrarna i Käringboda och tog kontakt med Södertörn Naturvård för att inventera skadorna. Då frågade han om vi inte ville testa att göra en viltinventering vilket vi tyckte lät spännande, berättar Jonas Davidsson, kundansvarig förvaltare på Skärgårdsstiftelsen.
Planen är att Skärgårdsstiftelsen även ska inventera områden på några öar.
– Framförallt har vi mycket problem med dovhjort på öar i södra skärgården, till exempel på Nämdö. Eftersom det är en ö så kommer vi att få en ganska exakt siffra på hur många hjortar som finns där. Vi kommer även att göra en manuell räkning och kan då se hur tillförlitlig drönarinventeringen är, säger Jonas Davidsson.
Vore inte drönare ett väldigt bra hjälpmedel vid jakt?
– Med vissa undantag får man inte använda tekniska hjälpmedel i jakt, men Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag att utreda frågan om att använda drönare vid vildsvinsjakt, säger Björn Meijer.
