Med cirka 50 procent ekologiska livsmedel och ett gediget hållbarhetsarbete har Rindö förskola lyckats ta sig till final i årets Lilla Ekomatsliga. Men att få till en meny med ekologisk mat har sina svårigheter, i synnerhet ekonomiskt.
Det doftar kanel och mustig gryta redan i dörren på Rindö förskola. Dofterna kommer från köket där kocken Linda Wilhelmsson förbereder dagens lunch. På menyn står gulaschgryta på dovhjortsfärs, potatis och pasta. En rätt som utan problem slinker ner i magen på förskolebarnen:
– Fröken, kan jag få mer, ropas det i kör från borden i matsalen efter att lunchen har startat.
Just i dag är 100 procent av livsmedlen på borden ekologiska. Här finns skålar med kikärter marinerade med persilja och rapsolja från Ingarö, vitkål skuren i bitar, rivna morötter och smarrig salladsdressing. Barnen tar vant för sig från salladsskålarna och de allra flesta är noga med att äta upp all mat på tallriken.
Det lilla som kastas när tallrikarna staplas på diskvagnen, läggs i en rostfri skål som parkerats uppå på en leksaksbil, för att illustrera för barnen att matresterna kommer att återvinnas och bli biobränsle.
– Förskolebarn är det bästa man kan jobba med, det är så lätt att lära in det här tänket.
Det säger kocken Linda som brinner för ekologisk mathållning och som sedan hon började jobba i köket på Rindö förskola för fem år sedan har sett till att implementera en hållbarhetstanke i förskolans hushåll.
Köket ligger precis i anslutning till matsalen och Linda har dagligen nära kontakt med barnen:
– Det ger en bra start, det är viktigt att barnen har kontakt med den som lagar maten, säger hon.
På stora plåtar i köket ligger väldoftande ekologisk müsli gjord på havregryn, kokos, solrosfrön, honung, aprikoser och kanel som Linda har blandat och rostat själv. En annan plåt rymmer de marinerade kikärterna till salladen och i en stor låda ligger urdiskade ekomjölkkartonger och väntar på att barnen ska gå iväg och kasta dem i kartongåtervinningen.
– Jag började tänka i banor av ekologisk mat direkt när jag började här. Tanken är ju att kommunerna ska använda sig av en viss del ekologiska livsmedel, men det är den som står i köket som avgör hur långt man kan gå, säger Linda.
Det är förstås budgeten som bestämmer hur mycket ekologiska livsmedel som kan användas i ett storkök som detta. Ekologisk mat är dyr, ingen tvekan om det. Men ändå har Linda lyckats öka andelen ekologiskt:
– Förra året hade jag 43 procent ekologiska produkter, men i år är jag uppe på 50 procent.
Till en början ägnade hon mycket tid åt att lusläsa leverantörens hemsida för att hitta var livsmedlen kom ifrån.
– Det tog jättemycket tid. Men det har blivit lättare i dag i takt med att det finns mycket mer ekologiskt på marknaden, säger hon.
Dessutom har kommunens eget arbete med att förhandla sig till bättre priser även på ekologiska varor gett resultat.
– Man kan inte bara vända och börja i morgon med att köra allt ekologiskt, man får ta det i små steg och kolla hur mycket pengarna räcker till, förklarar Linda.
Men det finns andra vägar att få pengarna att räcka till. Två dagar i veckan är exempelvis så kallade miljösmarta dagar då det bjuds vegetariska, billigare rätter.
– Egentligen är det skolorna som har bestämt sig för att ha det så, men vi börjar redan i här i förskolan vilket gör det lättare för barnen. Och det är inga problem alls, sopporna är en stor favorit.
Ett annat sätt att spara pengar, stora pengar enligt Linda, är att minska svinnet. Det vill säga ta tillvara resterna från exempelvis salladsbaren på olika fiffiga sätt. Kikärter blir perfekta att i mosad form arbeta in i bröddegen, och överbliven soppa passar fint i pannkakssmeten. Det går även att koka fond eller göra grönsaksplättar på resterna.
– Det gäller att testa sig fram.
Utanför köket har hon även provat på att odla egna grönsaker, som gurka, tomater, chili och kryddörter som plockas och äts av alla på förskolan:
– Det gäller att få barnen att känna vördnad och empati för naturen. Att lära sig att maten inte kommer från en lastbil utan att någon har arbetat med den, och att vi måste vara rädda om maten.
Förskollärare Lena Rundqvist tar oss med på en källsorteringstur med femåringarna för att kasta plast-, glas- och pappersförpackningar i kärlen på baksidan av förskolan. Femåringarna är entusiastiska och kivas nästan om att få kasta rätt saker i rätt kärl. Några av barnen ondgör sig över att föräldrarna hemma kastar allt i samma sophink, medan andra säger att de ofta får hänga med pappa och mamma för att sopsortera:
– Både föräldrar och barn är glada över att förskolan erbjuder så mycket ekologisk mat, det är ju sunt att äta giftfritt, säger Lena Rundqvist och öppnar locket på papperskärlet.
Hon ser stora fördelar med kosten:
– Vi har nästan inga barn som är förkylda, vare sig i år eller förra året, medan många andra förskolor har massor av sjuka barn. Det kan förstås ha att göra med att vi är ute mycket, men det kan ju också handla om en kombination av att vi äter så mycket ekologiskt, fortsätter Lena Rundqvist.
Vi går tillbaka till köket och Linda som ställer i ordning müsli och fil för dagens mellanmål. Förutom att tänka på ekologisk och biologisk mångfald vill hon gärna att maten ska vara närproducerad. Kött från fisk, fågel, nöt och gris är exempelvis svenskt, och fairtrade-märkt, som med bananerna.
– Jag läser och uppdaterar mig hela tiden om hur lokalbefolkningen har det där exempelvis bananerna kommer ifrån, hur djuren behandlas, att ingen blir utnyttjad i hanteringen. Det svåraste är att välja, något måste man välja bort för att kunna hålla ekonomin, säger Linda.
Helst skulle hon vilja köpa allt kött från små gårdar i närheten, men begränsningar finns i vilka gårdar som finns hos den upphandlade leverantören, liksom vilka varor som finns bland de av kommunen framförhandlade rabatterade priserna.
– Det finns inga gårdar kvar i dag, bara djurfabriker, och så några små gårdar som kämpar för att överleva. Sedan säger folk att det är dyrt med ekologisk mat, men det är ju den andra maten som är för billig.
Linda efterlyser fler inom offentliga sammanhang som tänker som hon:
– Då kommer utbudet att bli ännu bättre. Jag önskar att de som upphandlar livsmedel ville ställa större krav på att kunna använda svenska producenter, i dag är det svårt att få tag på exempelvis svenskt kött.
FAKTA/EKOMATSLIGAN
• Tävlingen arrangeras av föreningen Ekomatcentrum som verkar för en hållbar utveckling i livsmedelskedjans alla led. Lilla ekomatsligan lyfter fram de enskilda enheter som varit framgångsrika med att hålla kommunernas ekosiffror på hög nivå.
• Den 12 november är det dags för final i ekomatsligan, i vilken Rindö förskola har nominerats i två kategorier: högst andel ekologiska livsmedel, samt Det bästa sättet att involvera och motivera barn i att tänka ekologiskt.
