Foto: Gunnar Britse
På grund av bland annat överfiske, klimatförändringar och brist på syre i bottenvattnet står idag Östersjöns torskbestånd inför en akut situation. Nu startar ett projekt för att föda upp och sätta ut torsklarver för att se om arten kan återetableras.
Det är den nystartade stiftelsen BalticWaters2030 i samarbete med Uppsala universitet och Sportfiskarna som står bakom projektet ReCod. På forskningsanläggningen Ar på norra Gotland ska man föda upp torsk förbi äggstadiet, som därefter ska sättas ut för att se om de kan återetablera sig på platser där de tidigare funnits.
– Vi vill prova och se om det går att föda upp torsk för att sätta ut i Östersjön. Även om det föds många fiskar är dödligheten hög. De växer inte upp till könsmogna fiskar som blir fiskbara och ingenting pekar just nu på att det kommer förändras, säger Konrad Stralka, verkställande ledamot på BalticWaters2030.
Att föda upp torsk är svårt – fisken behöver speciella förutsättningar när det kommer till syre- och salthalt och temperatur. Dessutom är arten extra känslig i sina unga stadier, i synnerhet i fångenskap.
Vad blir de största utmaningarna?
– Absolut svårast blir att larverna ska klara av de första dagarna till havs. De är inte ensamma i havet. Eftersom torsken leker från maj och ända in i augusti kommer vi sätta ut dem löpande och följa upp om det är vissa perioder som de klarar bättre eller sämre. Men den stora risken är givetvis att de blir uppätna eller dör, att platsen inte var lämplig helt enkelt. Mycket kommer nog handla om tajming också, att vi inte sätter ut larverna när det finns andra predatorer i närheten, som till exempel spigg.
Vilka platser kan bli aktuella för utsättning?
– Vi har tittat var torsken funnits historiskt. I nuläget har vi tittat på tre platser. Det är Baggensfjärden i Stockholms skärgård, Tvären i St Annas skärgård och runt norra Gotland. Där har vi gjort enklare studier för att se om grundförutsättningarna finns, men givetvis måste vi nu under våren analysera platserna noggrannare för att se dels att det finns mat för fisken, men också att det inte är för mycket predatorer eller andra omständigheter som kan störa fiskens uppväxt.
Projektet beräknar kunna föda upp och sätta ut en dryg miljon torsklarver årligen. Småtorskarna kommer att badas i ett färgbad vilket ger en markering i fiskens hörselstenar så att den kan härledas till projektet vid återfångst och vid uppföljning av huruvida de lyckas växa upp till könsmogna fiskar.
Ett liknande projekt genomfördes i Danmark på det västra torskbeståndet mellan 2003 och 2007.
– Men det avbröts när det plötsligt kom en stor årsklass med torsk. Då trodde man att den skulle kunna återhämta sig på egen hand. Men det visade sig vara en tillfällighet. Det har man sett några gånger, att när en art blir väldigt pressad så gör den ett sista försök att reproducera sig. Historiskt sett har vi misstolkat de ansamlingarna, säger Konrad Stralka.
Totalt satsas närmare 50 miljoner kronor på projektet som ska pågå fram till 2025. De första larverna ska enligt plan sättas ut i juni i år.
