KRÖNIKA. Man brukar säga att den svenska marinen föddes på 1500-talet, med den första leveransen örlogs-fartyg till Gustav Vasas flotta som bidrog till att Sverige bröt sig loss från Kalmarunionen. När Gustav Vasa dog var inte bara gränserna säkerställda – en krigsmakt och en flotta fanns också tillgänglig för att försvara riket. Det största av de 68 krigsfartygen hade 90 kanoner och 620 man i besättningen.
Förutom att vara en viktig resurs i krig bidrog flottan till att bygga den svenska stormakten och användes för att visa upp vilket bra land Sverige var. Ett flertal gånger rustade man särskilt för så kallade frieriresor. Till exempel 1559, när Gustav Vasas son Erik reste till England för att flörta till sig ett giftermål med drottning Elisabet. Åren som följde var en glansperiod för den svenska flottan som räknat i antalet seglande örlogsfartyg var Europas största.
2018 blir det inte så många frieriresor gjorda och steget till dagens moderna korvetter och landsöverskridande övningar i att jaga ubåt är långt. Men marinen spelar fortfarande en stor roll i Sveriges försvar.
Man kan ju undra vad Gustav Vasa hade tyckt om marinen och försvaret i stort. Han hade antagligen hållit med Försvarsmakten om att de förtjänar 18 miljarder extra bara under perioden 2019 till 2021. Regeringen har tidigare skjutit till totalt 8.1 miljarder kronor extra till totalförsvaret fram till 2020, men Försvarsmaktens tycker att budgeten behöver öka ytterligare. Från dagens 53 miljarder kronor och 50.000 personer till 75-85 miljarder kronor och 120.000 personer år 2025. Dessutom behöver försvaret bland annat 24 ytstridsfartyg, sex ubåtar, åtta flygdivisioner och 120 Gripenflygplan.
Det låter som en upprustning av rang. Jag hoppas bara att de använder pengarna klokt och att det inte blir som med Försvarsmaktens nya helikoptrar “helikopter 14” som är så dyra att flyga och underhålla att de inte kan
användas. Hälften av de 18 helikoptrarna är byggda för transport av soldater och räddningsuppdrag och resten är utrustade för uppdrag till sjöss, som till exempel ubåtsjakt. Men varje flygtimme kostar 200 000 kronor, fem gånger så mycket som den något mindre ”helikopter 16”. Det gör att försvaret inte kan använda helikoptrarna för transporter, vilket hälften av dem skulle användas till, eftersom det helt enkelt är för dyrt.
Det finns säkert skäl att öva på att jaga ubåtar i Östersjön, köpa 24 ytstridsfartyg, sex ubåtar, åtta flygdivisioner och 120 Gripenflygplan – bland annat. Så länge pengarna räcker till att skydda oss från cyberattacker, säkra elförsörjningen vid ett väpnat angrepp och se till att sjukvården kan hantera den ökade kapacitet som skulle krävas i ett eventuellt framtida krig. Frågan är bara om vi kan lita på att våra värdefulla slantar läggs på rätt saker?
