Historiska Pilhamn och Kolström på Ingarö går en ljus vår till mötes. Med hjälp av välfylld kassakista planerar Ingarö hembygdsförening att gå från att vara ett anonymt hembygdsmuseum till ett öppet friluftsmuseum och kulturcentrum för alla.
Ingarö hembygdsförening bildades 1959 och har sedan 1970-talet haft en småskalig, ideell museiverksamhet med basen i de fyra historiska byggnaderna som föreningen förfogar över vid Pilhamn. Men i takt med att Ingarö växer, öns befolkning närmar sig 8 000 personer, funderar även hembygdsföreningen över framtiden.
Tack vare en ordentlig grundplåt på 700 000 kronor, från en tomtförsäljning för många år sedan, har föreningen nu skissat på en vision om en utveckling som definitivt kommer att kunna sätta Pilhamn och de historiska byggnaderna på kartan.
Under 1950-talet fanns nämligen en dansbana vid Återvall på Ingarö, ett par kilometer från Pilhamn, där en annan ö-förening under många år hade för avsikt att bygga en samlingslokal. Men dansbanan gick ur ropet, förföll och planerna på en samlingslokal rann ut i sanden. I stället såldes tomten, vilket inbringade 700 000 kronor, pengar som donerade till hembygdsföreningen.
– Men pengarna hamnade i kassakistan, ingen visste vad vi skulle göra med dem, berättar Claes F Jonsson som sitter i styrelsen och är starkt engagerad i föreningens nya vision för området.
För ett år sedan bildades därför en stiftelse, med Ingarö hembygdsförening som förvaltare.
– Tidigare har det inte funnits mycket resurser, utan verksamheten hängde på frivilliga insatser, säger Claes F Jonsson.
Tills nu alltså, då det är klart att avkastningen från kapitalet i stiftelsen ska användas i hembygdsföreningen.
En annan inkomstkälla för föreningen är boken Ingarö sällsamheter och strövtåg som kom förra våren och som redan har sålt i 1 000 exemplar, en väldigt bra siffra.
Sammantaget möjliggjorde det att föreningen kunde börja skissa på en vision för området Kolström, Pilhamn. Allt enligt föreningens stadgar om att vårda arvet, se till utvecklingen av ön och öka sitt samhällsengagemang.
Claes visar runt på området som ligger idylliskt, nära Ingarö kyrka och prästgård, strax invid Kolström som under 1600- och 1700-talen utgjorde en viktig anhalt längs vatten- och isvägen från Stockholm ut till Sandhamn. Föreningens fyra byggnader är dels själva hembygdsmuseet, en gul- och rödmålad spektakulär byggnad som inte lämnar någon oberörd. Huset har utgjort både skola, telefonstation, fattigstuga och lärarinnebostad under åren.
Här finns även den gamla klockarbostaden, komplett med bakugn i köket, gorånnjärn, kakelugn och till och med en gammal grammofon för stenkakor. I ett nyligen hitflyttat timmerhus i form av en gammal rialada, som numera kallas Kulturladan, hålls dans- och musikkvällar och utställningar. Det fjärde huset ligger i dag vid prästgården, några hundra meter från de övriga byggnaderna, och utgör socknens äldsta skola med anor från 1700-talet. Förhoppningen är att så småningom kunna flytta skolhuset närmare de övriga byggnaderna och skapa en sammanhållen enhet.
– Vi vill bygga ett centrum för aktiviteter i samarbete med övriga föreningar. Det finns ingen annan naturlig plats för det här på Ingarö. Vi försöker med samma sak som man ville göra redan på 1940-talet, då planerna rann ut i sanden, men vi ska lyckas, säger Claes F Jonsson medan han visar hur stränderna runt Kolström som i dag är fulla med sly och vass kan bli tillgängliga för besökare.
Strax intill hembygdscentrumet finns i dag en stor infartsparkering, som inom några år kommer att ge plats för ett äldreboende i kommunal regi. Något som Claes ser fram emot:
– Vi hoppas att de även snyggar upp så att det blir en vacker strand med promenadmöjligheter. Förhoppningsvis kommer vi att bli integrerade i området.
I dag har museet enbart öppet söndagar, enbart på sommaren. Med visionen hoppas föreningen kunna ha längre öppethållande, även vintertid, ett bra kafé och inte minst större publiktillströmning. De olika byggnaderna på området ska knytas ihop med hjälp en gärdsgård, blomrabatter och en gammeldags trädgård med potatis, grönsaker och örtagård.
Redan i dag finns ett bra samarbete med skolorna på ön. Klasserna har fått guidade turer i museet och på Säby gravfält har föreningen ordnat vikingadagar för eleverna.
– Vi har redan byggt upp ett antal grejer som har gjort att kännedomen om oss har byggts på successivt, det är jag glad över, säger Claes.
En annan del av visionen är att få Pilhamn att bli hamn igen, genom ett samarbete med öns sjöscouter. Föreningen har några gamla, skänkta båtar i dåligt skick, som man hoppas ska kunna renoveras framför ögonen på besökarna och bidra till en levande miljö och större helhetsupplevelse för besökarna.
Att historien är viktig att förmedla, inte minst till ungdomar, förklarar han:
– Jag tänker att i denna dumma, förskräckliga värld är Ingarö lagom stort. Kan man öka känslan av samhörighet kring vad som har skett och vad som kommer att ske så kan man skänka trygghet till barnen. Världen är förskräcklig, den har aldrig varit jävligare än nu, säger Claes med eftertryck.