Den 1 april nästa år införs ett nytt system för insamling av förpackningsavfall i Österåkers och Vaxholms skärgårdar. Men förslaget från Roslagsvatten med så kallade “loopar” faller inte i god jord på Ingmarsö – där man tagit fram ett eget alternativ.
Senast den 1 januari 2027 ska alla landets kommuner ha infört fastighetsnära insamling av förpackningsavfall från hushåll. Bakgrunden är en EU-förordning som syftar till att öka materialåtervinningen och minska mängden förpackningar i restavfallet, som idag går till förbränning. För Vaxholms och Österåkers skärgårdar har beslutats att detta ska lösas genom gemensamma insamlingsplatser där sju olika typer av avfall ska samlas in, och Roslagsvatten har under våren genomfört en serie dialogmöten för att utröna var dessa insamlingsplatser, så kallade “loopar”, ska placeras på öarna.
Men på Ingmarsö har man flera farhågor kring detta.
– Folk är helt enkelt emot det här. I första hand är det äldre och fastboende som vill ha kvar sina soptunnor nära sitt hus. En stor andel av hushållen kommer annars få en till två kilometer till närmaste insamlingsplats, säger Pia Lille, ordförande i byalaget. Hon fortsätter:
– Det blir stora samlingar av sopkärl på fem, sex platser, säger de, utan att egentligen ha räknat på volymerna. Markägarna kommer inte vilja upplåta mark till dem och det kommer bli himla stökigt och trist. Det blir väldigt mycket sopor på en ganska liten ö. Loopar kanske är mer lämpade i en förortsmiljö, ett villasamhälle eller ett stugområde där det finns allmänningar att ställa upp saker på.
Man oroas också för att transporterna kommer att öka, då looparna beräknas behöva tömmas minst en gång i veckan. Under högsommaren när det är som mest folk här så blir det kanske ännu tätare tömningar, med tung lastbilstrafik på ön vilket vägarna inte är gjorda för.
Istället har en arbetsgrupp från byalaget tagit fram ett alternativt sätt att hantera avfallet. Förslaget innebär i korthet att man fortsätter att samla in matavfall och restavfall vid fastigheten som idag, och att detta sedan fraktas av entreprenören till öns återvinningscentral där matavfallet komposteras och restavfallet komprimeras. Förpackningar, glas, med mera sorteras som vanligt på ÅVC:n där även kartonger kan komprimeras, vilket gör att antalet transporter till fastlandet kan minskas.
– ÅVC:n som byggdes för inte så många år sedan och kostade sex miljoner kronor fungerar utmärkt som en insamlingsplats för alla andra fraktioner. Och den ska väl så långt det är möjligt användas för att skattepengarna ska komma till nytta, menar Pia Lille.
Enligt förordningen så får återvinningscentraler utgöra en del av gemensamma insamlingsplatser, även om den inte är en “loop” enligt Roslagsvattens definition.
En jämförelse som byalagets arbetsgrupp har gjort visar att byalagets förslag blir både billigare och minskar klimatavtrycket. Bland annat eftersom looparna kräver bemanning för kontroll och städning, det insamlade avfallet kräver eftersortering på fastlandet och antalet transporter blir fler.
– Den stora kostnaden i Roslagsvattens förslag är tömningen av deras avfallscontainrar. Byalagets förslag kan troligen halvera kostnaden och som plus minskar klimatavtrycket med flera ton mindre utsläpp av koldioxid, säger Jan Andersson, som varit del av arbetsgruppen.
”Bättre service än vad andra kommuner ger”
Peter Nyström, chef för avfall och återvinning på Roslagsvatten, bemöter kritiken och Ingmarsö byalags alternativa förslag till avfalls- och förpackningsinsamling.
Vad tänker ni om Ingmarsö byalags alternativ?
– Kommunfullmäktige har ju beslutat om det förslag som vi nu arbetat vidare med och genomfört ett tjugotal dialogmöten om. Vi har tittat på byalagets förslag och det finns vissa delar där som är intressanta och som vi vill titta vidare på, framförallt delen om lokalt omhändertagande av matavfall. Vi vill också kunna se hur transporterna kan minska genom ett lokalt omhändertagande, men det måste ju ske med en bra arbetsmiljö för de som hämtar avfallet.
Hur ser ni på möjligheten att få till markupplåtelseavtal för looparna på Ingmarsö?
– Egentligen bygger hela projektet på samverkan med marktillgänglighet. Jag tycker att Ingmarsö är en av öarna med bäst förutsättningar i hela skärgården för sådant här. Och vi har ju hittat framkomliga vägar på de andra öarna, nästan 200 stycken, så jag tror vi kommer att hitta sätt även här. Vi har redan idag insamling av förpackningar på tre ställen på ön, så där vet vi ju redan att det skulle fungera.
För en del kommer det bli uppemot två kilometer till närmaste loop. Är det verkligen att räkna som fastighetsnära?
– Det är egentligen mest på fastlandet man pratar om fastighetsnära insamling, begreppet bygger på att det finns vägar. På vissa öar i landet kommer all insamling att bli hänvisad till fastlandet. Så det vi gör blir ett bättre erbjudande och service än vad andra kommuner ger.
Byalaget menar att deras förslag skulle bli både billigare och minska klimatavtrycket. Hur ser ni på det?
– Det här är ganska komplexa frågor, men jag vill inte uttala mig mer om det innan vi har tittat närmare på det.
Varför använder man sig inte mer av den befintliga ÅVC:n i det här sammanhanget?
– För att vara en återvinningscentral på en plats där inte så många bor i skärgårdsmiljö använder vi den ganska mycket. Vi håller den exempelvis öppen alla månader om året, och tar emot allt förpackningsmaterial. Så att vi inte använder den stämmer inte.
