Nu är det klart - från och med augusti i år startar en pedagogisk omsorg för barn mellan ett och fem år på Ingmarsö. En dagmamma ska anställas och den lilla gruppen på sex barn kommer att hålla till i den gamla skolbyggnaden, vars verksamhet upphörde i juni 2015.
– Jag tycker att det är en jättebra lösning. Att kommunen äntligen har förstått att den har en skärgård och börjar satsa på oss här ute känns kul, säger Fredrik Ljungberg, pappa till ett av de barn som ska få en plats i den nya verksamheten.
Det låga barnantalet på Ingmarsö har inneburit att det under lång tid varit komplicerat att erbjuda barnomsorg på ön. Jonas Bolander, rektor på Ljusterö skola, säger att det i nuläget finns sex barn som har ansökt om plats men han hoppas att det kan bli upp till tio.
– Eftersom det är ett så tunt underlag är det för mig som rektor svårt att fullfölja läroplanen och nå uppdraget. Vi har redan en mycket bra ordning för de äldre eleverna som reser till skolan på Ljusterö, men för de minsta barnen är det ju bra att det finns en fungerande barnomsorg på Ingmarsö, säger Jonas Bolander.
Fredrik Ljungberg är född och uppvuxen på Ingmarsö och hans ettåriga son Liam har nu erbjudits plats hos den nya dagmamman. Han berättar att det är de senaste årens babyboom på ön, i kombination med att flera familjer har flyttat in, som möjliggjort att den pedagogiska omsorgen nu äntligen kommer igång. Att det blir en dagmamma istället för en vanlig förskola tycker han inte spelar någon roll.
– Nej, att det överhuvudtaget går att lösa är jättebra för annars hade man ju fått lov att flytta. Men det känns som att det börjar öppnas upp möjligheter på flera plan nu när kommunen har fått upp ögonen för oss här ute och det är ju kul.
Någon grundskola tror han inte kommer att bli aktuell än på ett bra tag. Han gissar på att det idag bara finns fem, sex, barn i skolåldern på ön som pendlar till Ljusterö och Svartsö skola.
– Anledningen till att de började åka dit var att de inte orkade krångla när skolan lades ner. Man kände sig bortglömd men struntade till slut i det och tog ungarna till de andra öarna istället. När det sedan kom på förslag att de ändå kanske kunde få en skola här hade alla barn redan fått kompisar på andra skolor och då ville man förstås inte flytta tillbaka igen, säger Fredrik Ljungberg.
Text: Ingrid Hedman