De markägare som utpekades som motståndare till fiberprojektet på Söderöra och Norröra anser att bilden av situationen behöver nyanseras.
– Vi vill inte ha ett intrång i vår äganderätt som varar för evigt utan att vi får någon kompensation för det, säger Lennart Andersson, en av markägarna på Söderöra.
Lennart Andersson, deltidsboende på Bodskär, har tillsammans med sin släkt i generationer ägt stora markområden på Söderöra. Han vill förklara varför han och de har ifrågasatt fiberprojektet.
– På 70-talet gjorde man byggnadsplaner här och då levde alla de gamla som var födda på 1800-talets slut. För dem var det ett dråpslag att man reserverade 75 procent av marken för det rörliga friluftslivet, vilket omöjliggjorde att man kunde använda den som tidigare. Man upplevde att man blev fråntagen sin mark, även om man per definition fortfarande ägde den. Det är bakgrunden till varför jag värnar öns gamla kulturella värden, utan att vara någon bakåtsträvare, säger Lennart Andersson.
Det Lennart Andersson och hans släktingar vänder sig emot är att man enligt honom blivit tillsagda att skriva på ett färdigt avtal helt reservationslöst och tidsobegränsat, utan att få någon ersättning.
– Vi skulle frånsäga oss mark som våra förfäder köpt under stora uppoffringar och vi mister dispositionsrätten till ganska stora arealer för all framtid. Det handlar om en remsa på fyra meters bredd, totalt kanske 1 000 kvadratmeter eller mer som en privat förening på Blidö kommer att bestämma över. Vi sa att vi kunde tänka oss detta under 10-20 år och att vi då ville ha någon form av ersättning.
Tord Schultz från Förängsuddens fiberförening säger att avtalet inte handlar om någon överlåtelse av marken eller att markägarna ska frånsäga sig den.
– Avtalet avser rätten att gräva och förlägga fibernätet samt att i framtiden underhålla det. Projektet är en omfattande investering med lång livslängd. Markrättigheterna kan därför inte tidsbegränsas. Vi har hittills inte erlagt någon betalning för tillträde till marken. Alla markägare har varit villiga att frivilligt upplåta mark för fibernätet, säger han.
Lennart Andersson framhåller att det det bara var hälften av fastighetsägarna på Söderöra som anmält intresse när den första presentationen gjordes förra året, utan att teckna något bindande avtal. Tord Schultz menar dock att ett 50-tal fastighetsägare på Söderöra skrivit under anslutningsavtalet, och han tror att fler tillkommer när projektet väl är igång.
Förra året kom en representant från fiberföreningen till Söderöra för att beskriva för Lennart Andersson och hans släkt hur man tänkt sig att gräva i markerna.
– Men det finns rör i marken som Skanova äger, och det finns elkabel i dem, och Skanova har sagt att fiberföreningen får nyttja den befintliga kanalisationen. Då skulle man inte behöva gräva, säger Lennart Andersson, som vidare tycker att det befintliga mobila bredbandet fungerar utmärkt och borde vara tillräckligt för att fylla behovet av internetuppkoppling.
– Dessutom tror jag att fibertekniken kommer att vara föråldrad om 20 år. Varje ny teknik blir ju föråldrad på 10, 20, 30 år, säger han.
Enligt Tord Schultz kommer föreningen att använda de befintliga rören men menar att de endast utgör en bråkdel av kanalisationen på de två öarna. Han påpekar vidare att fibertekniken är i fortsatt utveckling och att den är vida överlägsen mobila kommunikationslösningar när det gäller kapacitet, säkerhet och stabilitet.
Att Förängsuddens fiberförening nu har valt att vända sig till Lantmäteriet för att söka ledningsrätt är ingenting som förvånar Lennart Andersson.
– Nej, det var väntat. De har sagt redan från dag ett att om inte ni skriver på avtalet, då får vi gå till Lantmäteriet och begära ledningsrätt och då blir det som vi vill i alla fall. Och det är ju ingen förhandling.
Tord Schultz pekar på att projektet enligt villkoren från Post- och Telestyrelsen ska vara färdigbyggt och avslutat i december 2024, och det är därför man nu blivit tvungna att vända sig till Lantmäteriet för att få ledningsrätt.
