En pensionerad snickare plus två egenföretagare inom vitt skilda fält – livräddning och managementkonsultation – är lika med tre frivilliga sjöräddare.
– Det är en väldigt rolig blandning, man får åka på larm med olika människor, säger Daniel Hydén.
Pernilla Rosén är skeppare ombord på Rescue Rebecka af Odd Fellow denna fredagseftermiddag och har jouren tillsammans med Gunnar Ström och Daniel Hydén. Här i Österskärs hamn ligger en av Sveriges 73 sjöräddningsstationer. Intill kajen finns ett förråd för dräkter, hjälmar och flytvästar samt dryck från sponsorerna, men inget ordentligt stationshus. Fanns det ett stationshus med övernattningsmöjligheter tror de att rekryteringen skulle vara enklare. Då kan en person som bor längre bort än inställelsetiden på 15 minuter lägga en helg i månaden på jouren.
– Förutsättningen är att bo eller arbeta nära, helst både och, säger Gunnar Ström som varit frivillig sjöräddare i åtta år och numera är pensionär och kan joura även dagtid.
Bryggorna i Österskär och Stockholm tillhör samma station, RS Stockholm, och turas om med att ha huvudjouren två veckor i taget. Rebecka flyttas emellan och ligger vid den brygga som har huvudjouren. Vid bryggan i Österskär ligger även en rescue runner, vattenskoter. Den öppna båten Pantamera som ligger i Hammarbyslussen bemannas också idag. Målet är att båda bryggorna ska vara bemannade, men verksamheten är frivillig och ska pusslas med privat- och arbetsliv.
– Skepparen på Rebecka dirigerar ut vilken båt som ska ta uppdraget, oavsett om det är ett skarpt larm eller medlemsservice. Vi är frivilliga men vi har ett ansvar, säger Pernilla Rosén.
Som skeppare på RS Stockholm är minimikravet att lägga 72 timmar i månaden på sjöräddning, övriga räddningsmän ska ha minst 48 timmar.
En gång om året brukar de ha en stor övning där även Sjöfartsverkets räddningshelikopter, Kustbevakningen och sjöpolisen deltar, men en vanlig jourdag passar man också på att öva.
– Det är ju fredag så kanske händer det något, säger Pernilla Rosén.
Daniel Hydén sitter på navigatörsplatsen på styrbordssidan. Gunnar Ström har kollat checklistan och backar ut från bryggan.
– Vad har vi för destination?
– Vi kan åka mot Oxdjupet, svarar Pernilla Rosén.
Skepparen behöver ha behörigheterna fartygs- och maskinbefäl klass VIII men vem som helst får köra om skepparen bedömer att man kan hantera situationen.
– Jag ser ett mervärde i att alla ombord kan alla roller. Får vi ett larm kan jag ha ett öga överallt, säger Pernilla Rosén.
Därför tränar också alla på samtliga roller under fredagens övning. Gunnar Ström kör in mot kajen vid Rindö ångbåtsbrygga och näbbar emot ett av däcken. Därefter förflyttar han båten sakta i sidled, mot Rindöfärjan. Pernilla Rosén gör sen samma sak, men utan att använda ratten. Istället nyttjar hon spakarna för de två motorerna. Med olika mycket kraft framåt eller bakåt kan båten styras styrbord eller babord. Även Skärgårdens reporter får prova.
– Ju mer vi övar desto mindre behöver vi tänka när det är skarpt. Man handlar ur muskelminnet. I ett stressat tillstånd där du är oförmögen att tänka gör du rätt utan att du tänker på det. Vi tränar på radar även i dagsljus men det är i mörkret du ska kunna det. Just nu är det ljust och jättefint väder men nästa gång kan det vara dimma, säger Pernilla Rosén.
En sådan skarp situation där alla övningstimmar var värda det är den händelse som gjorde Pernilla Rosén och Gunnar Ström till Årets sjöräddare 2015. En man som fiskade strömming i Trälhavet i december hamnade överbord. De var först på plats och mannen som var mycket stor och tung hade ingen flytväst.
– Vi säkrade upp honom och var där i en kvart innan en Waxholmsbåt kom och en ur besättningen kom över till oss. Han behövdes för att vi skulle kunna dra upp mannen. Hans kroppstemperatur var 28 grader men han överlevde. Vi räddade hans liv.
Alla uppdrag handlar inte om liv och död men dagens besättning diskuterar det de dagligen bevittnar. Flytväst kan man aldrig prata nog om.
– Det är många som kränger på barnen flytväst men inte har någon själva. Ajabaja, säger Gunnar Ström.
– Barn gör inte som man säger, de gör som man gör. Klyschigt men sant. Min son satt och tittade på några som la ut. När de var klara med tampar och ankare och fendrar satte de sig och tog på sig flytvästen. Min son sa ”varför sätter man på sig flytvästen när man är klar med allt det där krångliga”, säger Pernilla Rosén.
Den som betalar medlemsavgift till Sjöräddningssällskapet har rätt till medlemsservice – uppdrag som inte är direkt fara för liv eller egendom. Till exempel om man glömt kontrollera bränslemängden.
– Jag blir ofta förvånad över att de vi hjälper är så dåligt rustade materiellt. De litar för mycket på elektroniska sjökort, de har inga varma kläder och inget att dricka ombord. Det är brist på sjömanskap, säger Daniel Hydén.
Han blev sjöräddare för att få göra något annat än det han gör till vardags då han konsultar inom affärsutveckling och management. Sjöräddningens organisation och checklistor kan han ha nytta av i yrket, och tvärtom. Just nu arbetar han till exempel åt KTH och utvecklar en el-drivlina för fritidsbåtar.
– När sjöräddningen byggde ut larmsystemet hade jag kontakter, eftersom jag byggt radionät tidigare. Det var en självklar grej.
Dagens uppdrag förutom manövrering och navigering är att hämta pantburkar på Vårholma. Sjöräddningssällskapet driver ett projekt tillsammans med Returpack där öbor samlar burkar och flaskor i säckar, som sjöräddningen åker ut och hämtar och sorterar – burkar för sig, flaskor för sig. För varje säck betalar Returpack ett schablonbelopp och på så vis får de även betalt för utländska burkar som inte skulle ge något i en vanlig pantautomat. Stockholmsstationens båt Pantamera finansierades helt och hållet med utländska burkar.
På Vårholma är stationen välfylld. Minst 20 säckar bärs ombord på fördäck och spänns fast med ett lastnät. Några minuter senare blir Rescue Rebecka uppropade på radion av en privatbåt.
– Rescue Rebecka, det verkar som att ni tappat något.
Alla skrattar.
– Det är precis såhär vi gör vid man över bord. 180 grader om! beordrar Pernilla Rosén.
Fakta/Sjöräddningssällskapet
• Medverkar i cirka 80 procent av all sjöräddning i Sverige.
• 2 200 frivilliga sjöräddare
• 73 stationer
• Helt finansierade av medlemsavgifter, gåvor och donationer.
• 115 000 medlemmar
•Odd Fellow-Orden består av Rebeckasystrar och Odd Fellowbröder och detta har givit Rescue Rebecka af Odd Fellow hennes namn.
