
I förra veckan fick Kustbevakningen på Djurö besök av justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). Sitter regeringen kvar i höst blir det ökade satsningar på sjöövervakning, men ingen ändring av sjöfyllerilagen är att vänta.
Under besöket fick ministern följa med ombord på båt KBV 311 ut till kombinationsfartyget KBV 031 som bland annat tjänstgör som miljöskydds- och övervakningsfartyg. Färden tillbaka till stationen gick med RIB i 60 knop.
– Det har varit en jättefin dag, som alltid när man är med Kustbevakningen. Det är en mycket professionell myndighet med väldigt engagerade medarbetare, berömde han med fast mark under fötterna, och fortsatte:
– Till vardags har jag oftast kontakt med myndighetschefer, men det ger ännu mer att prata med folk på gatuplanet, eller som här på däck. Det är en stor källa till information och om det är byråkratiska problem som kan lösas med lagstiftning eller särskilda budgetsatsningar.
Under dagen diskuterades bland annat samverkan mellan Kustbevakningen och andra maritima myndigheter, som Sjöfartsverket och sjöpolisen. Ett ämne var den nya lagen om förarbevis för vattenskoter som trätt i kraft i år.
– Där verkar erfarenheterna väldigt goda. Sedan lagen trädde i kraft har buskörningen minskat rejält.
En annan omdiskuterad lag i skärgården är sjöfyllerilagen, där den som framför en båt längre än tio meter eller snabbare än 15 knop med en alkoholhalt över 0,2 promille kan dömas för sjöfylleri. 2019 redovisades en utvärdering av lagen som har fått kritik bland annat av juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som menar att den baseras på otillräcklig fakta.
Hur ser du på det?
– Jag håller inte med. Vi har haft långa interpellationsdebatter och redovisat vilket underlag som finns. Det man ifrågasätter är vilken effekt den har fått för just olyckstillbud men vi sammanställde det i en särskild promemoria till departementet och det är inga siffror vi har hittat på själva. Det är statistik över de tillbud som skett.
Det är just den statistiken som ifrågasätts?
– Vi har inga planer på att ändra på den här lagstiftningen. Den genomfördes en gång av den borgerliga regeringen före vår tid, vi biträdde den lagstiftningen och har inga planer på att ändra den.
Vad vill du göra för Kustbevakningen och sjöpolisen om du får sitta kvar i regeringen efter höstens val?
– Det kommer bli ökningar förstås. Vi har nu fler poliser än någonsin och de har fått mer resurser än vad de äskat. Från och med i år ökar också antalet poliser per invånare. Så polisen och sjöpolisen är välförsedda. Likadant Kustbevakningen, där kommer vi behöva följa upp kommande år. Man har gjort ganska stora investeringar de senaste åren och det gäller att vårda dem.
Hur blir det med övriga åtgärder när det gäller sjöövervakning, givet det förändrade säkerhetsläget?
– Den situation vi har med det försämrade säkerhetspolitiska läget och ökade risker för Sverige kommer innebära att vi behöver bygga upp den här organisationen och förstärka den ytterligare. Natomedlemskapet kommer förstås att påverka hela den civila beredskapen och där gäller det att ta höjd för det de kommande åren.
Är du själv båtmänniska?
– Nja, jag är ju från Skåne! Där har vi kust på tre sidor om än ej någon skärgård. Den sjövana jag har är att jag fiskat mycket hemma, men jag har aldrig haft någon egen båt.
Carl Kangas (S), oppositionskommunalråd i Värmdö, var glad över ministerbesöket.
– Det jag tar med mig är att personalen verkligen bekräftar vikten av samlokalisering. Vi har fått höra att vi är närmast unika i Sverige på Djurö räddningsstation, där vi har KBV, sjöpolisen, sjöräddningen och andra kapaciteter samlade. Det har varit väldigt roligt att få visa upp för justitieministern.