En inventering av länets samtliga elva replipunkter är nu klar.
– Vi har sett att komplexiteten är stor och utmaningarna är många, säger Patrik Cederlöf, projektledare för Replipunktslyftet på länsstyrelsen.
I regionens utvecklingsplan RUFS 2050 pekas elva platser längs kusten ut som replipunkter, där byte mellan land- och sjöbaserad kollektivtrafik sker. Projekt Replipunktslyftet inleddes 2018 med syftet att kartlägga replipunkternas standard, ansvarsförhållanden och utvecklingsmöjligheter. En inventering har nu genomförts och sammanställts i en rapport, där man tittat på vilken service som i dag tillhandahålls vid platserna i form av till exempel bryggfunktioner, informationstavlor, väderskydd och toaletter. Man har även med hjälp av mobila positioneringsdata från Telia sammanställt besökarantalet vid replipunkterna och dess geografiska närområde.
Inventeringen visar att skillnaderna mellan replipunkterna är stora avseende servicenivån, men Patrik Cederlöf konstaterar att bland annat tidtabellsinformation och skyltning överlag är bristfälligt på alla platserna.
– Det är undermåligt på nästan alla ställen, med undantag av Stavsnäs och Vaxholm som har digital skyltning, säger han.
Att ansvarsfördelning, mandat och rådighet över platserna är oklar och många aktörer är involverade är en utmaning. Man skriver också i rapporten att:
“I dagsläget är definitionen av vad en replipunkt är och vad den ska erbjuda för servicenivå väldigt skiftande beroende på vem man frågar. Det är en avgörande orsak till att det på många ställen saknas en fungerande samordning och ett helhetsgrepp gällande respektive plats.”
Att som Värmdö kommun ordna driften av hamnarna i Boda, Sollenkroka och Stavsnäs i ett kommunalägt bolag, Värmdö hamnar, lyfter Patrik Cederlöf som positivt.
– Det är det koncept som jag tycker i dagsläget är det mest välfungerande. Det blir en väg in som hanterar alla frågor. Kanske kan man tänka sig ett samägt hamnbolag som sträcker sig över alla skärgårdskommuner?
Från början var målet att projektet skulle ta fram handlings- och genomförandeplaner med ansvarsfördelning för varje replipunkt. Så långt har man dock ännu inte kommit.
– Vi hade gärna velat gå djupare men på grund av pandemin kunde vi inte bedriva projektet som vi tänkt från början, med fysiska möten och workshops. Nu fick vi göra det bästa av situationen och jag är glad att vi ändå rodde det i hamn.
Nu kommer länsstyrelsen ta arbetet vidare. Patrik Cederlöf hoppas att ett nästa steg kan vara att tillsammans med Region Stockholm ta fram en gemensam plattform för utvecklingsprojekt kring replipunkterna, men även andra intressanta ställen längs kusten.
– Jag kallar det Skärgårdsport. Tanken är att den plattformen kan fungera som ett forum för till exempel markägare, kommuner, Skärgårdsstiftelsen och andra aktörer för att samordna utvecklingsprojekt och insatser kring de här platserna.
