Gråsäl och storskarv har rapporteras allt längre in i skärgården, en orsak tros vara strömmingsfisket. Nu har forskare Agnes Olin på Sveriges Lantbruksuniversitet beviljats forskningsanslag av Baltic Waters för att studera effekterna av den minskade mängden strömming i Östersjön.
En trolig orsak till att sälen letar sig inåt i skärgården är tillgången på föda. Industritrålarna fiskar en stor mängd strömming, vilket kan leda till att arter som säl och storskarv behöver äta mer kustnära fisk som gädda och abborre. En annan orsak kan vara ett ökat antal sälar som leder till att fler sälar letar sig inåt i skärgården där det är mindre konkurrens om födan. Samtidigt finns det underlag som pekar på att avsaknad av strömming påverkar sälens beteende och hälsa. I Gävleborg har det tidigare varit ont om strömming och då observerades sälen som särskilt mager.
Initialt kommer forskningsprojektet analysera data från olika miljöövervakningsprogram över strömmingens populationsutveckling och sälens späcktjocklek samt diet. Med hjälp av datan kan man följa förändringar över tid och analysera resultaten inom ramen för den nya studien. Därtill kommer data från allmänhetens säl- och skarvobservationer från Artportalen analyseras.
– Ju mer information vi kan samla på oss om hur strömmingsfisket i Östersjön skulle kunna påverka ekosystemet desto bättre underlag har vi för att skydda ekosystemet, säger Agnes Olin, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.
I längden kan sälen och skarvens ökade närvaro vid kusten påverka kustekosystemet negativt, då de äter mer av kustens rovfiskar.
– När vi får mindre abborre och gädda, får vi mer storspigg, färre betare som märlkräftor samt mer trådalger, processen förvärrar övergödningssymptomen i Östersjön, säger Agnes Olin.
Ett experiment som redan pågår i Österjön är en utflyttning av trålgränsen vilket innebär att man inte får tråla lika nära kusten, detta för att se hur strömmingbeståenden påverkas av fisket. Förhoppningen med Agnes Olins forskningsprojekt är att undersöka effekterna av den minskade mängden strömming och i längden bidra med underlag till en förvaltning av strömmingen som också tar resten av ekosystemet i beaktning. Projektet påbörjas i februari 2024 och pågår i två år.
Text: Sissel Waering
