I januari i år antogs den första EU-strategin som ska begränsa plastavfallet i Europa. Nu väntas en rad lagförslag och andra åtgärder som ska öka kunskapen om plastens effekter och begränsa dess skadliga påverkan på miljön.
Idag slängs 25 miljoner ton plastavfall varje år i Europa. Mindre än 30 procent samlas in för återvinning. Enligt den nya EU-strategin ska alla plastförpackningar på EU:s marknad återvinnas senast 2030, ett mål som ska uppnås bland annat genom nya förpackningsbestämmelser. Utöver det ska även åtgärder för att begränsa användningen av mikroplaster i produkter samt regler för mottagningsanordningar i hamnar tas fram.
– Om vi inte ändrar vårt sätt att producera och använda plast kommer det att finnas mer plast än fisk i våra hav 2050. Vi måste förhindra att plast hamnar i vårt vatten, vår mat och till och med i våra kroppar. Den enda långsiktiga lösningen är att minska plastavfallet genom ökad återvinning och återanvändning, säger EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans.
På ett seminarium anordnat av Baltic Eye-gruppen vid Stockholms universitets Östersjöcentrum i förra veckan diskuterades frågan av branschrepresentanter, forskare och politiker.
– Plasten är inte problemet, det är människan. Används plasten rätt kan den faktiskt rädda miljön genom till exempel lättare bilar och mer hållbar mat, sa Minna Hakkarainen, professor vid institutionen för fiber- och polymerteknologi på KTH som var en av seminariets talare. Hon menar att även plastavfallet kan vara en värdefull råvara om det bara hanteras rätt.
Malin Johansson från Miljö- och energidepartementet informerade om vad regeringen gör när det kommer till plastproblematiken.
– Vi behöver mer kunskap i de här frågorna. Därför beställde regeringen förra året en utredning som ska se över hur vi kan minska de negativa konsekvenserna av vår plastanvändning.
Utredningen ska redan nu till den 31 mars redovisa vilka plastprodukter som är mest problematiska vid nedskräpning, vilket sedan ska lämnas över till Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket som tar fram åtgärdsförslag, till exempel förbud.
Andra uppdrag inkluderar att titta på mikroplaster från bland annat konstgräsplaner, biltrafiken och i dricksvatten.
– Den här frågan är inte något man löser med ett enkelt förslag. Det är en komplex bild och ett arbete som kommer pågå i många år, fortsatte Malin Johansson.
