Det saknas laglig grund för räddningstjänst och sotare att generellt kräva att hus utrustas med takstege. Det hävdar juristen Carl Skarborg.
– Inte heller för att vägra sota, eller som en konsekvens av det, att belägga stugor med eldningsförbud, säger han.
I många år har kommunal räddningstjänst och sotardistrikt krävt att hus som ska sotas är utrustade med takstege. Besluten har fattats med hänvisning till Lagen om skydd mot olyckor (LSO). I en dom 2020 slog dock Kammarrätten i Göteborg fast att det saknas grund för sådana krav i LSO.
Räddningstjänsten håller alltjämt fast vid kraven men hänvisar nu i stället till Plan- och bygglagen (PBL).
– Inte heller där finns något uttryckligt krav på takstege. Min uppfattning är att åtgärderna inte är lagligt grundade, säger Carl Skarborg.
Håkan Sten, handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, håller inte med.
– Kravet regleras i plan- och byggförordningen. Sen är det lite snårigt. Det beror på när huset byggdes, vilka regler som gällde vid det tillfället och om det gjorts vissa tillbyggnader, säger han.
Men Carl Skarborg är säker på sin sak:
– Det finns inga tillämpningsbestämmelser. Det står att man ska ha ”det skydd som är nödvändigt” men vad är det då?
Norrtälje är en av de kommuner som åberopar PBL i sammanhanget. Kommunen har ännu inte beslutat om det är räddningstjänsten eller byggnadsnämnden som ska utfärda förelägganden om takstegar. I väntan på att saken avgörs belägger man tills vidare alla eldstäder i hus utan takstege med nyttjandeförbud.
– Man frågar sig om kommunen, som har det formella ansvaret för att sotning utförs, kan avstå från det på dessa grunder, säger Carl Skarborg som fortsätter:
– För närvarande finns inget direkt stöd i lag eller föreskrift för det heller.
Även Håkan Sten är kritisk till att eldningsförbud införs per automatik om takstege saknas.
– Att vägra utföra sotning är inte rätt. Ett sådant beslut håller så länge ingen överklagar, säger han.
Håkan Sten menar att det i stället finns andra sätt att lösa problemet på.
– Man kan genomföra sotningen på den enskildes bekostnad med till exempel skylift, säger han.
Carl Skarborg anser det orimligt att ägare till små skärgårdsbodar, som bara är några meter höga, tvingas att montera takstege. Han menar att det i stället bör bedömas från fall till fall om ett hus måste utrustas med takstege eller inte och att också lagen är skriven på det viset. Husets höjd och takvinkel ska då vara avgörande för beslutet. Dessutom anser Carl Skarborg att kostnaden blir orimligt hög för den enskilde om stugan är avlägset belägen.
– Om man inte kan göra det själv kostar stege och montering cirka 25 000 kronor. Räknar man skärgårdens alla stugor handlar det om tiotals miljoner. Det vore rimligare att sotarna har med en egen mobil takstege när de ska göra jobbet, säger han.
Utöver 28 000 permanentbostäder finns 25 500 fritidshus i Norrtälje kommun som kan beröras. I hela Sverige finns totalt drygt 4,8 miljoner bostäder enligt Statistiska centralbyrån.
Fotnot: De lagrum som åberopas i sammanhanget är Plan- och bygglag (2010:900) samt Plan- och byggförordningen, 3 kapitlet 11 och 12 paragrafen.