Stockholms Sjötrafik, SSAB, har stämt Stockholms läns landsting, SLL, på drygt 39 500 000 kronor i skadestånd. Under de tre rättegångsdagarna hävdade SSAB att SLL begick en rad allvarliga misstag när det tilldelade TRSM sjötrafiken.
Framförallt försökte SSAB leda i bevis att TRSM saknade den efterfrågade tekniska och ekonomiska förmågan för att kunna tilldelas uppdraget, vilket Skärgården rapporterat om i tidigare artiklar. Under rättegången framkom också att det i SLL:s upphandlingsunderlag fanns ska-krav som enligt SLL hamnat där av misstag och som när det upptäcktes inte ändrades.
Enligt kravet måste anbudsgivarna lämna in ett utkast till ansökan för att få inrätta och underhålla sjösäkerhetsanordningar (SSA), som till exempel farledsprickar.
TRSM gav inte in något sådant utkast till ansökan, men vann ändå upphandlingen. Enligt SSAB visar det att Trafikförvaltningen har behandlat anbudsgivarna olika och brutit mot sina egna krav även i det fallet.
Enligt SLL var det inte meningen att kravet skulle vara med, men när texten i upphandlingsdokumentet kopierades från en tidigare handling noterade man inte att det ändå kom med. När SLL upptäckte sitt misstag, bestämdes att kravet ändå skulle få stå kvar.
– Om vi tog bort kravet fanns risk för förlängning, säger Daniel Angermann, chefsjurist på Trafikförvaltningen.
Han påpekar samtidigt att kravet inte ska betraktas som ett krav eftersom SSA egentligen inte behövdes.
Chatharina Klingström, chef för sjötrafikupphandlingen, håller med. I upphandlingsunderlaget står att ”Relevanta tillstånd är följande” varefter bland annat SSA nämns.
– Eftersom vi skrev ”relevanta” tyckte vi att det var självklart att det inte behövdes SSA, säger hon.
SSAB, som ansvarade för SSA-anordningar under många år då man körde sjötrafiken för Waxholmsbolaget, är av en annan uppfattning.
– I området finns ett 50-tal SSA så självklart är att det skulle kunna vara ett relevant krav, säger Anna Öberg, rederiets vd, och fortsätter:
– Rent rättsligt är ett ska-krav ett ska-krav och gäller för anbudsgivarna, något som vi rättade oss efter.
När TRSM:s tidigare delägare Kent Dahlberg avlade sitt vittnesmål påstod han att en hög tjänsteman inom SLL i hemlighet tipsade TRSM om hur bolaget även skulle få trafikområdet D, som SSAB lagt det bästa budet på.
– Hon sa att om vårt bud korrigerades så skulle vi få det. Hon talade exakt om hur vi skulle göra, säger han.
Tipset ska ha lämnats per telefon till TRSM:s vd Annette Schilde, men både hon och den höga tjänstemannen förnekar att samtalet ägt rum.
Klarlagt är dock att TRSM plötsligt inkom med ett nytt bud på område D, där man sänkte sitt första bud med nästan 900 000 kronor vilket ledde till att man tilldelades trafiken framför SSAB.
Eftersom upphandlingen överklagades i december 2015, behövdes ett tillfälligt inrimsavtal till dess att domstolen hade fattat beslut. Istället för att förlänga avtalet med SSAB, som hade lång erfarenhet från trafiken och som hade alla tillstånd och certifikat för driften, bestämde SLL att istället anlita TRSM för uppdraget.
– Hade man förlängt hade man riskerat att stå med två gällande avtal. Därför förlängdes inte avtalet med SSAB, säger Joakim Laver, ombud för SLL.
Enligt honom var SLL tvunget, på grund av tidsnöd, att göra en direktupphandling för att inte riskera att stå utan operatör, något som tillbakavisas av SSAB.
– Interimsavtalet kunde ju skrivas så att det upphörde när det upphandlade avtalet var klart, säger Anna Öberg.
TRSM bedömde att de inte skulle få lönsamhet i det tillfälliga uppdraget och tackade nej. Dessutom hade rederiet problem med att få fram den bankgaranti som krävdes för uppdraget, men SLL:s tjänstemän stod på sig.
– De sade att vi inte skulle oroa oss. Att det inte skulle vara några problem, säger Annette Schilde som fortsätter:
– Vi föreslog att SSAB fick fortsätta tills vi startade men de sa att det skulle bli alldeles för dyrt.
Enligt Kent Dahlberg ska tjänstemännen också ha sagt ”Det är inte aktuellt. SSAB har mjölkat färdigt” men det förnekar de utpekade tjänstemännen.
Slutligen gick TRSM med på SLL:s propåer och skrev under avtalet, efter att bolaget fått en ny aktieägare som var villig att hjälpa till med den efterfrågade garantin.
Anna Öberg berättar att SLL aldrig frågade om SSAB var villiga att teckna det tillfälliga avtalet under övergångsperioden.
– Det fanns inget intresse, säger Anna Öberg som menar att SSAB hade varit berett att sänka priset om avtalet hade tecknats.
När SSAB:s ombud, advokat Einar Wanhainen, undrade varför SLL inte frågat SSAB om de var intresserade av interrimavtalet svarade Chatharina Klingström att det skulle bli billigare att anlita TRSM.
– Hur vet du att det skulle bli dyrare med SSAB om ni inte frågade?
– Ja, det är en synpunkt, säger Chatharina Klingström.
