KRÖNIKA. Stan är full av vatten, som salig Robban Broberg sjunger i en känd Stockholmshyllning.
Stan är också full av delvis motstridiga intressen när det gäller vad vattnet ska utnyttjas till och vem som ska få vara närmast det eftertraktade vattnet.
Stockholms kajer var länge ett område som inte många brydde sig om, förutom sjöfarten och de som jobbade med godshantering på land.
Det är först på senare år som alltfler vill bo och verka vid kajkanterna. Högsta mode är bostäder eller kontor utmed vattnet. Badplatser, krogar, promenadstråk, cykelbanor, caféer, restauranger och andra verksamheter slåss om utrymmet längs Stockholms kajer.
Det innebär att sjöfarten får mindre utrymme och färre kajplatser att lägga till vid. Visserligen har Värtahamnen byggts till nyligen, men det räcker inte långt om sjötrafiken ska kunna öka.
Nya hamnen Norvik i Nynäshamn blir förmodligen ett lyft, men kan inte heller ersätta de stadsnära kajerna. På Stockholms Handelskammare, som vi skriver om på sidan 11, har man räknat ut att bara kryssningstrafiken till Stockholm innebär intäkter på fem miljarder kr per år och leder till fyra tusen arbetstillfällen.
Det är därför Lotta Andersson och hennes kollegor på Stockholms Handelskammare argumenterar för att Viking Line ska få vara kvar vid Stadsgården/Masthamnen och att Loudden inte ska användas till nya bostäder.
Det finns även planer för husbyggen vid Stadsgården-Masthamnen, som är en av Stockholms största hamndelar med omfattande färjetrafik till Finland och reguljära kryssningar till Åland med Viking Line. Under sommaren lägger också de internationella kryssningsfartygen till här och passagerna kommer rätt in i staden. Kajerna är dessutom utpekade som riksintresse för sjöfarten som knutpunkt för varuförsörjning.
Samtidigt vill många politiker i Stockholm göra stadens kajer mer tillgängliga för allmänheten och tillåta nya bostäder där.
Det är många intressen som ska samsas om kajerna. Och det finns inte hur mycket kajplats som helst i centrala lägen. Ekvationen går inte ihop. När skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) säger att ”vi borde ha haft en samlad sjöfartsstrategi för länge sedan” är det många som håller med. Men jobbet måste göras och där återstår en hel del. Stan är visserligen full av vatten, men ska den fortsätta att vara en sjöfartsstad och utvecklas inom ramarna för
moderna krav på sjötrafik, så krävs breda samförståndslösningar och konkret klokhet från både politiker och näringsliv.
ANDERS ELLQVIST