Den lilla glesbygdsskolan har stor potential men brottas med konstanta nedläggningshot runt om i landet.
– Det är en nationell angelägenhet, sa Gerd Pettersson, forskare vid Umeå universitet, på ett webbinarium om de små skolornas utmaningar i förra veckan.
Nära hundra åhörare, såväl politiker som engagerade föräldrar och andra intresserade från Sverige, Norge, Åland och Finland, deltog i webbinariet med titeln “Den lilla skolan med de STORA möjligheterna”. Webbinariet anordnades av Skärgårdarnas Riksförbund (SRF) i samarbete med Siko och gruppen Rädda Värmdös ö-skolor.
Bakgrunden är den planerade nedläggningen av högstadierna på Runmarö, Möja och Svartsö som för närvarande utreds av kommunen, men syftet med föredragen var att lyfta blicken till en nationell nivå.
Gerd Pettersson, lektor vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, inledde med att slå hål på myter och presentera kunskap om glesbygdsskolor och vad man idag vet om skolnedläggningar baserat på forskning. Bland annat lyfte hon att politiker och kommunala tjänstemän ofta tror att glesbygdsskolor inte erbjuder lika bra kvalitet som andra skolor.
– Det är ett felaktigt antagande, det kan jag se i de 58 glesbygdsskolor som jag har studerat.
Samtidigt konstaterar hon att misstron från huvudmännen och ständiga hot om nedläggning skapar oro och stör det samarbete som ska finnas mellan skolor och huvudmän.
Vidare kallade hon den våg av skolnedläggningar som för närvarande sveper över landet för ett “mycket riskfyllt utbildningsexperiment”.
– Mellan 1991 och 2010 lades 490 svenska skolor ned. Det var under den perioden knappt 10 procent av grundskolorna, och cirka 80 procent av dem hade ett elevantal som understeg 100. Vad det har inneburit för elevernas utbildning att tvingas flytta på sig under pågående utbildning, finns det inte så mycket väldokumenterad kunskap om. Jag tror den här frågan är för komplex för enskilda glesbygdskommuner. Det är en nationell angelägenhet, sa hon.
Övriga talare var Peter Nord, förstelärare vid Utö skola som hamnat på topp-25 listan över Sveriges bästa skolor, samt Gunilla Karlberg-Granlund, forskare och lärarutbildare från Åbo Akademi som pratade om byskolans kulturella innebörd och pedagogik samt aktuell forskning på området.
Webbinariet avslutades med en panel där förutom talarna även skärgårdsregionråd Gustav Hemming (C), och Ingrid Carlgren, professor i pedagogik, deltog. Där lyftes bland annat tankar kring hur skärgårdsskolan skulle kunna profileras för att locka även fastlandsbor.
