Kustbevakningen räknar med ett underskott på 133 miljoner kronor. Utan ökat anslag väntar stora neddragningar redan till sommaren men försvarsminister Karin Enström (M) är i dag inte beredd att lova några extra pengar.
– Regeringen ser allvarligt på att man aviserar underskott, säger hon.
Kustbevakningen (KBV) kommer gå back 133 miljoner kronor 2016 men redan nu är läget akut. Myndigheten kräver snabbt besked om man får extra pengar för annars väntar neddragningar i verksamheten redan till sommaren. Konsekvenserna blir minskad närvaro till sjöss, minskad sjöövervakning, sämre miljöskyddsberedskap, uppsägning av 150 anställda och av samarbetsavtal med andra myndigheter.
– Tiden börjar rinna ut. Om vi inte tillförs det mesta av underskottet måste vi snart börja avyttra fartyg och lokaler samt säga upp personal. Det går inte att lösa på något annat sätt, säger Kenneth Neijnes, chef för Kustbevakningens Region Nordost.
Han menar att neddragningarna skulle få påtagliga konsekvenser då det blir omöjligt att bygga upp resurserna igen om de väl tas bort.
Ökade drift- och underhållskostnader, dyra fartygs- och flygplansköp samt utökade arbetsuppgifter har gjort att KBVs kostnader skjutit i höjden.
För 2015-2016 har myndigheten begärt extra anslag med 190 miljoner kronor. Försvarsministern är i dag inte beredd att ge besked om KBV får anslaget man äskat. Inte heller om nya pengar avsätts i vårpropositionen.
– Det är för tidigt att säga var det här kommer att sluta. Vi får återkomma. Vi genomför det här arbetet nu och ser vad myndigheten föreslår, säger Karin Enström.
Hon syftar på de krav som regeringen ställde i ett nytt regleringsbrev i januari.
I det uppmanas myndigheten att föreslå ändringar i verksamheten som minskar kostnaderna samt redogöra för vilka verksamheter som kan minskas och avvecklas. KBV ska också lämna förslag på ändrad verksamhetsinriktning.
– Det är inte vi som har hittat på våra arbetsuppgifter. Antingen är de för omfattande eller så får vi för lite pengar, säger Kenneth Neijnes som fortsätter:
– Som jag ser det kan man spara pengar på KBV men man får en ökad totalkostnad för samhället. Vi tar fram några valalternativ men regeringen får hjälpa oss att prioritera.
Allt större kostym fick KBV att blöda
Stora investeringar, ökade kostnader, fler arbetsuppgifter men tynande anslag har skapat Kustbevakningens ekonomiska kris. Nu väntar översyn av hela verksamheten samt tuffa sparkrav.
Under flera år har Kustbevakningen fått omfattande resurser, tillexempel nya fartyg och flygplan, men övervakningen och miljöskyddsberedskapen är dyrbar. För att ta tillvara resurserna så effektivt som möjligt har tiden till sjöss och i luften ökats för enheterna. Dessutom utför KBV uppgifter åt flera andra myndigheter under sina ordinarie uppdrag.
KBV menar att man inte fått tillräckligt med pengar för dessa nya arbetsuppgifter samtidigt som anslaget minskats när vissa uppgifter överförts till andra myndigheter.
Nu ska de nya fartygen betalas men anslaget har inte ökat i den omfattning som KBV räknade med när investeringsplanerna togs fram.
För 2014 är anslaget 1065 miljoner kronor och trots årlig kompensation för pris- och löneökningar täcks inte den verkliga kostnadsökningen. Det beräknade underskottet för 2016 är 133 miljoner kronor.
Redan 2007 varnade KBV för kommande obalans men regeringen har inte föreslagit förändringar av verksamheten utan sagt att den ska fortsätta som vanligt.
När KBV nu måste spara kommer alla myndighetens åtaganden att prövas.
Har KBV för många uppgifter?
– Det har varit ett sätt att merutnyttja KBV men det är klart att där måste man också ha en balans mellan uppgifter och resurser, säger Karin Enström (M).
Kan några av uppgifterna läggas på andra myndigheter?
– Det måste vi titta på, fortsätter Karin Enström.
Kenneth Neijnes ser en fara för att en omfördelning av uppdragen i slutändan leder till fördyringar för staten.
– Överförs uppgifterna till andra myndigheter behöver ju de skapa sig resurserna och kompetensen, säger han.
Huruvida det behövs två polisiära myndigheter till sjöss är en fråga som måste vägas in i det fortsatta arbetet enligt försvarsministern.
Kan Marinen ta över gränskontrollen från KBV?
– Det är viktigt att de kan samverka och att se hur man smartare kan nyttja de maritima resurserna. Där finns det en del idéer som vi är beredda att titta vidare på men vi har inga konkreta förslag i dag på det här, säger Karin Enström.
Om det tidigare förslaget att låta KBV få huvudansvaret för sjöräddningen säger Karin Enström:
– Om man ska göra förändringar vore det väldigt tråkigt om det fantastiska engagemang som läggs ner av frivilliga krafter skulle påverkas negativt. Som politiker ska man vara försiktig med att laga något som inte är trasigt.
