Nya bryggor, pirar och broar sliter hårt på miljön vid våra kuster och skapar sämre levnadsvillkor för växter, fiskar och fåglar. Det visar en ny kartläggning av Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Varje ny konstruktion i vattnet förändrar strömmar, vågor och balansen i havets ekosystem, visar kartläggningen.
En flytbrygga har till exempel större påverkan än en på pålar, eftersom flytbryggan skuggar en större yta av havsbotten.
Flytbryggan utgör också konstgjorda substrat (”nya livsmiljöer”) för bottenlevande organismer vilket gynnar invasiva främmande arter som är negativa för miljön.
– Resultatet visar att de för ekosystemen viktiga grundområdena som ligger på 0-6 meters vattendjup är de som är mest utsatta miljöerna, säger Erland Lettevall, utredare vid HaV.
– Vid muddring blir påverkan vid grunda stränder och i synnerhet mycket större än exponerade brantare kuster. I värsta fall kan grumlingen ligga kvar i över tio år.
Strandskyddet som långsiktigt ska bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet, motverkar inte tillräckligt effektiv den negativa utvecklingen.
– Tillämpning av strandskyddet saknar ett helhetsperspektiv. Det tar inte hänsyn till den kumulativa (succesivt adderande, red. anm) effekt som uppstår för varje brygga, pir eller hamn inom ett område, säger Erland Lettevall.
HaVs unika projekt startade 2017 med att kartlägga etableringar, byggnader och verksamheter längs hela Sveriges kust.
HaV har använt satellitbilder och geografiska informationssystem. Totalt har ett par hundra tusen strukturer och aktiviteter i och vid vattnet studerats.
Vad kan man då göra för att stärka havslivet vid kusterna?
– Med bättre underlag kan kommunerna göra mer genomtänkt planering, säger Erland Lettevall och fortsätter:
– Det går också att bygga smartare som genom samlokalisering av infrastruktur, båtförvaring på land, designa pirar och broar som bevarar naturliga strömmar och vattenutbyte.
