Anna-Carin Westling är sannolikt den som skjutit mest säl i landet i modern tid. Uppemot 300 gråsälar under fem års skyddsjakt. Samtidigt är hon fylld av varma känslor för de omdebatterade djuren.
– Jag tycker väldigt mycket om att vara med sälarna ute på havet. Samtidigt ser jag hur det håller på att braka ihop i sälkolonierna. Det är skador och sjukdomar som inte borde finnas, som orsakar sälen stort lidande, säger hon med eftertryck.
På nyrenoverade Furusunds Värdshus har ett 50-tal intresserade åhörare lockats av arrangören Blidö-Frötuna Skärgårdsförening, som utlovat ett möte med Anna-Carin Westling, landets meste säljägare, utbildare på jaktkurser från båt och jaktguide i eget företag. Hon bor vid hälsingekusten och har under fem år skjutit närmare 300 sälar.
Anna-Carin Westling berättar under kvällen om sin bana som säljägare och hur hon tar hand om skinn, olja och kött. Från att bärga sälkroppar upp i båten till att tömma dem på blod och stycka köttet. Och sedan ta hand om de övriga sysslorna inklusive att göra olja och ta hand om skinnen.
– Oljan från späcket blir fantastisk fin. Den går att använda till allt möjligt, från att ha i färg till att smörja in verktyg med. En fullvuxen säl kan ge 20-30 liter, säger Anna-Carin Westling som fortsätter:
– Jag tar tillvara allt kött. De allra bästa bitarna är ryggbitarna, som blir väldigt fina filéer, andra delar gör jag färs av. Mina barnbarn älskar de hamburgarna eller köttbullarna.
Säljakt är både blodig och besvärlig för jägaren. Det är dessutom svårsmält för åtskilliga andra, som ser bilder på ”söta” däggdjur med stora, mörka ögon.
Finns det inte en inbyggd motsägelse i att jaga säl?
– Jovisst är det så. Å ena sidan är de fantastiskt fina djur som jag kommunicerar med. Å andra sidan är det välbehövlig viltvård som jag ägnar mig åt. Det handlar om att försöka skilja på det känslomässiga och det förnuftiga, säger Anna-Carin.
Hon känner igen ett stort antal av ”sina” sälar i de sälkolonier hon vistas i längs med hälsingekusten. Varje säl har sitt unika utseende, sin täckning.
– Jag kan härma deras läten och då ylar de tillbaka. De brukar få lyssna på min musik också: de gillar Creedence, men verkar inte tycka om dansband, berättar hon med ett varmt leende.
Jägaren Anna-Carin, som också är naturnörd, brukar ibland övernatta på någon av de klippöar som finns utmed den här kuststräckan.
– Man vill ju passa på att njuta av det vackra också, i den här annars ganska skitiga och slitiga livsstilen.
All handel med sälprodukter är förbjudet inom EU. Det är en regel som Anna-Carin Westling ogillar och som hon menar borde ändas.
– Får vi inte sälja sälskinn, kött och olja måste det införas skottpengar på säl. Det är en alltför dyrbar och tidskrävande syssla annars för de flesta. I Finland har man räknat på att ersättningen skulle behöva ligga på 5 000 – 7 000 kronor för att få tillräcklig effekt.
Hon ser positivt på att licensjakten nu ser ut att kunna bli verklighet.
– Nu väntar vi bara på regeringens beslut, säger hon.
Anna-Carin Westling tror dock inte att det räcker med att införa licensjakt då det idag finns omkring 50 000 sälar i Östersjön samtidigt som stammen växer med cirka 10 000 individer om året.
– Förra året sköts totalt 499 sälar på svenskt vatten varav jag stod för 121. Vi skulle behöva skjuta minst 10 000 sälar om året för att hålla sälstammen frisk och minska deras påverkan på fisket, säger hon och fortsätter:
– Vi människor i landet har själva ställt till den här situationen. Nu måste vi agera snabbt och resolut. Det är panikbråttom! Säger hon med övertygelse.
Fakta/Anna-Carin Westlings tips inför säljakten
• En bra båt. Själv skaffade jag en jaktbåt med bogvisir för att kunna dra upp sälen med hjälp av en sälkrok på durken. (Det är tungt. Jag har en vinsch på gång.)
• Helst en bra och rostfri bössa. Använd ammunition där kulan inte riskerar att studsa, alltså den exploderande typen. Färdigköpt sådan är väldigt dyr. Jag
laddar min egen med varmint, kaliber 3.08.
n Att skjuta från båt som rör sig är svårt, men ofta nödvändigt. Träning och åter träning krävs.
• Sälar är smarta och har skarpa sinnen. Det krävs ofta listiga manövrar för att komma tillräckligt nära.
• En fördel med att jaga från båt är att det antingen blir ”prick” eller ”bom”.
• Tänk på att de skjutna djuren ska bärgas. Jag tog ett dykarcertifikat för att kunna plocka upp dem som sjunker snabbt. Vi vill inte ha sälkadaver som flyter i land bland badande barnfamiljer.
• Stick sälen och tappa ut blodet på en gång. Det är mycket blod. Gör det antingen på en kobbe, eller i båten, om du inte är alltför rädd om den.
- Skär och stycka köttet genast. Skölj i flera omgångar vatten. Köttet behöver inte hängas utan kan tillagas eller frysas direkt.
• Lär dig att ta hand om späcket och hur man gör olja av det.
• Det är svårt att få skinnen bra, även för professionella garverier. Nu börjar jag äntligen lära mig processen, där det bland annat ingår myrsyra och ett antal olika moment innan det blir skinn som man kan sy i.
• Använd bra skyddshandskar. En del sälar har otäcka bakterier. Jag fick ”sälfinger” en gång efter att ha fått en infektion. Det är oerhört smärtsamt och kräver speciell sorts antibiotikabehandling, annars kan dina leder bli skadade.
Läs mer: www.sealhunt.se
