Skillnaden mellan stad och land blir tydlig i en ny rapport som visar att 16 av landets 21 regioner riskerar att aldrig nå regeringens bredbandsmål.
– Bredbandsfrågan måste upp på agendan och resurser måste avsättas, konsekvensen kan annars bli oerhört allvarlig, säger Terese Bengard, verksamhetschef på riksorganisationen Hela Sverige ska leva.
Regeringens bredbandsmål innebär att 98 procent av landets befolkning bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s i hemmet och på arbetet, resterande 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s, och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s senast år 2025.
Enligt den nya rapporten, som tagits fram av riksorganisationen Hela Sverige ska leva tillsammans med IP Only och som släpptes i mitten av juni, har 87 procent av hushållen idag tillgång till snabbt bredband. Det innebär att runt 800 000 svenskar ännu inte når regeringens mål. Mest kritiskt är det på landsbygden där 45 procent saknar snabbt bredband.
Ingen region är helt i mål, och 16 av landets 21 regioner kommer inte heller nå målen om inte stora åtgärder genomförs, enligt rapporten. Lägst måluppfyllnad har Kalmar och Jämtlands län som når 75 procent av hushållen med 100 Mbit/s.
– Vår rapport, som stöds av Post- och telestyrelsens statistik, visar ett delat land när det handlar om bredbandstillgång. För att även landsbygdsborna ska få möjligheter att fullt ut kunna driva företag, arbeta hemma och använda framtidens välfärdstjänster krävs politiskt krafttag. Bredbandsfrågan måste upp på agendan och resurser måste avsättas, konsekvensen kan annars bli oerhört allvarlig, säger Terese Bengard, i ett pressmeddelande.
Rapportens beräkningar visar att för att nå bredbandsmålet krävs 19 miljarder kronor i investeringar. Regeringen har dock endast avsatt 2,85 miljarder i bredbandsstöd 2019-2025, vilket kommer att kunna ge cirka 50 000 - 60 000 fiberanslutningar, mindre än tio procent av behovet. Det kan jämföras med de 799 miljarder som satsas på vägar och järnvägar.
– Bredbandsutbyggnaden är vår tids viktigaste infrastrukturfråga för att folk ska kunna bo, verka och driva företag i hela Sverige. Att den digitala infrastrukturen inte kommer högre upp på den politiska agendan tyder därför på att det finns en gammaldags syn på infrastruktur, säger Terese Bengard.
