Beskedet om att ett 20-tal lärare och barnskötare varslas i Vaxholms grundskolor har fått såväl lärarfacket och föräldrar att reagera kraftigt.
Beslutet kallas en “volymanpassning” till följd av minskat elevantal, men får som effekt att vissa klasser slås ihop och får upp till 33 elever från och med i höst.
Enligt prognoser så kommer Vaxholms barnkullar minska över de kommande åren – och elevantalet därmed minska med drygt 300 barn mellan 2020-2025. Det har föranlett utbildningsförvaltningen att göra en så kallad volymanpassning, och dra ner på antalet lärartjänster.
Varslet påbörjades redan i höstas, men det är först nu som föräldrar informerats om vilka konkreta förändringar som väntar. Totalt sex klasser på Söderfjärdsskolan ska bli tre när klasserna i årkurs ett, tre och fyra slås ihop. De nya klasserna väntas få runt 33 elever vardera, på en ansvarig lärare och två resurser.
Förra måndagen samlades ett antal oroliga lärare, föräldrar och fackliga representanter på initiativ av oppositionsrådet Malin Forsbrand (C), som även bjudit in Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesperson och riksdagspolitiker Martin Ådahl för att lyssna till problembeskrivningen.
– Det finns inget som säger att det är okej att ha så stora klasser. Lärarna hinner inte med. Det kommer bli en arbetsmiljöfara, stor risk för långtidssjukskrivningar och sömnlösa nätter. Vi har redan medlemmar som ligger sömnlösa och undrar hur de ska klara av hösten. Det är fyra månader fram i tiden. Det blir också problematiskt när vi får till oss att rektorer säger till vårdnadshavare att facket står bakom det här, för det stämmer inte. Nej, vi står bakom våra medlemmar och lärare, självklart. Den här fajten kommer vi ta, sa Katrin Nörthen, ordförande i fackföreningen Sveriges Lärare Vaxholm.
Under mötet vittnade även flera föräldrar om oron för hur förändringarna kan komma att påverka deras barn.
– I min sons klass är det många med diagnoser. Det har varit en generisk sänkning rakt av. Men om flera inte klarar skolmålen idag med 19 elever, hur ska man då klara av fyran när kraven är ännu högre, om man är 34 elever? undrade Jonathan Söderblom.
En annan förälder påpekade att det var just för skolornas goda rykte som man valde att flytta till Vaxholm, och att man med detta riskerar att sänka utbildningskvaliteten till den grad att man tappar ännu fler elever.
– Om det inte blir någon åtgärd så har vi diskuterat att sätta barnen i Täby. Vi kommer ju inte bara att fortsätta och chansa, sa Jonathan Söderblom.
På initiativ av föräldrarna har en namninsamling startats där man uppmanar styret att dels omfördela medel i kommunens budget men även förändra den interna lokalhyresmodellen, som man menar lett till kraftigt ökade lokalkostnader för vissa skolor. Hittills har drygt 370 personer skrivit under insamlingen.
Bland annat Centerpartiet har efterlyst en politisk diskussion kring förändringarna, som man menar inte har hanterats av politiken utan av utbildningsförvaltningen.
– Man borde sett detta i höstas och justerat det, för det fanns pengar i skolans budget. Vi har försökt prata med de andra partierna men tycker inte att vi har fått gehör för det, sa Malin Forsbrand.
Samlingsstyret i Vaxholm bestående av M, S, L, V och KD skrev i ett extra nyhetsbrev i förra veckan att man nu kommer att skjuta till medel motsvarande 1,5 lärartjänst att fördela på de tre aktuella årskurserna på Söderfjärdsskolan. I slutet av förra veckan bjöd Peter Lindqvist, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden (BUN) även in alla ledamöter och ersättare i BUN till samtal om de utmaningar som skolorna står inför framöver.
“I denna fråga så kommer vi att försöka få till en bred politisk enighet, för att kunna säkerställa kvaliteten men också för att ge skolan så bra planeringsförutsättningar som möjligt”, skriver han i ett inlägg i Vaxholm politikgruppen på Facebook.
“Kommer finnas en organisation runt eleverna”
André Wallin, utbildningschef i Vaxholms stad, bemöter kritiken kring skolnedskärningarna:
Vad är bakgrunden till besluten?
– Under hösten 2023 så konstaterade vi att antalet elever i Vaxholms stad fortsätter att minska. Den demografiska förändringen i kommunen har tidigare även synts inom förskolan, där Vaxholm valde att dra bort några förskolor för fyra-fem år sedan. Det minskade barnantalet rör sig nu genom våra grundskolor.
– När våra rektorer gör sin planering och budget så har de konstaterat att med färre elever så blir det också en minskad intäkt till skolorna. Det här görs varje år, men denna gång var det tydligare att det blir en större påverkan på verksamheten och att vi behöver göra en volymanpassning av vår organisation.
– Det har stått klart ett tag nu att det rör sig om 20 tjänster som försvinner, varav elva lärare, sju barnskötare, en administratör och en speciallärare.
Hur ser du på den oro som lärarna och föräldrarna har uttryckt, bland annat genom den namninsamling som startats?
– Jag förstår att det väcker känslor när man gör en sådan här förändring i klasstorlek. Jag tycker dock att skolan har beskrivit hur det ändå ska gå att bibehålla en bra kvalitet i den nya lösningen.
Hur ska man göra för att bibehålla kvaliteten?
– Det kommer finnas en organisation runt de här eleverna, som innebär fler vuxna och fler lokaler. Vissa klasser på Söderfjärdsskolan har ju också varit så små, det är inte hållbart att fortsätta med det. Den typen av småklasser utarmar ju också skolans övriga möjligheter till viktiga resurser som är bra för alla elever, men kanske särskilt elever i behov av särskilt stöd. Den organisation som skolan har presenterat, med 3,7 vuxna runt 33 barn, är ju utslaget per barn en god bemanning. Men det är fortfarande stor skillnad mot hur de har undervisats innan. Det är därför jag tror att det skapar oro.
Ser du några risker med det nya upplägget?
– Vi har ju gjort våra riskbedömningar och konsekvensanalyser. Det är viktigt att det här lärarlaget runt eleverna jobbar på ett väldigt strukturerat och planerat sätt, så att man får ut fördelarna av att vara flera runt eleverna. Och att man undviker riskerna med att vara många i samma rum de gånger de är i samma rum.
– En annan identifierad faktor är ju att läraren, eller den som har läraruppdraget, verkligen behöver få förutsättningar och möjlighet att fokusera på sina kärnuppgifter. I vanliga fall kanske läraren också är rastvakt eller hjälper till i andra årskurser. Här kommer ju läraren att bli väldigt orienterad på elevernas undervisning, bedömning, återkoppling till hemmet och så vidare. Man får renodla lärarrollen väldigt mycket.
