De frivilliga brandvärnen på öarna kallas inte ut på hjärtstoppslarm, trots att man har hjärtstartare, HLR-utbildning och jour dygnet runt. Juridiken sätter käppar i hjulet.
– Ett jättestort resursslöseri, säger Lasse Dahlin, chef för Runmarö brandvärn.
Lasse Dahlin är ny chef för Runmarö brandvärn sedan årsskiftet. Värnet består idag av 13 personer med ytterligare fyra på väg in. De åker på ett tiotal larm om året, mestadels markbränder orsakade av kajakpaddlares kvarglömda grillar. Men värnet skulle kunna göra mer nytta, menar Lasse Dahlin. Framförallt sommartid när många människor vistas på ön.
– Vi är femton på ön som är utbildade i hjärt-lungräddning och vi ingår i ett larmsystem som lätt skulle kunna larma ut oss på hjärtstopp. Vi har tidigare åkt på sådana SALSA-larm. Men då har man börjat bråka om försäkringar och vem som ska betala vår lön. Regionen vill att vi ska gå med i de frivilliga SMS-livräddarna. Men då får vi inte använda brandvärnets materiel.
Brandvärnet har bland annat en egen hjärtstartare och är i jour även nattetid, något som SMS-livräddarna inte är.
– Det är ju ett jättestort resursslöseri, lite av en katastrof faktiskt. Det är småpengar man käftar om. Vi kostar inte många kronor, menar Lasse Dahlin.
Även den tidigare brandvärnschefen Johan Solén har länge kämpat för att få åka på SALSA- och IVPA-larm (I väntan på ambulans).
– Jag har sexton års erfarenhet av att jobba på ambulanshelikoptern. Jag vet att den inte kan lyfta om det är dimma eller dåligt väder, och nu finns den dessutom uppe i Norrtälje, säger han.
Anledningen är lagstiftningen, säger Robert Carlsson på Storstockholms brandförsvar. Han är enhetschef för Värmdö brandstation, dit räddningsvärnen på Möja, Norra Stavsudda, Djurö, Sandhamn, Nämdö, Rindö, Runmarö, Svartsö, Ingmarsö och Husarö hör.
– Det beror på att de som jobbar i räddningsvärnen är tjänstepliktiga enligt lagen om skydd mot olyckor, och den hanterar bara räddningstjänstärenden. Hade de varit anställda som del- eller heltidsbrandmän så är det lite andra regler som gäller men eftersom det är tjänsteplikten vi kallar in dem på så kan vi bara nyttja dem till räddningstjänst. Skulle vi larma ut på sjukvårdslarm och det händer något så finns ingen juridik bakom det hela.
Vad räknas som räddningstjänst?
– Det finns kriterier för det. De handlar om händelser som vi är rustade för att hantera, som till exempel bränder eller olyckor. Men vad gäller sjukvården så är det regionen som har det uppdraget. Vi kan biträda sjukvården på begäran, men det måste finnas laglig grund för det.
Robert Carlsson förtydligar att det finns ingen principiell motsättning från SSBF att låta värnen åka på hjärtstoppslarm.
– Jag vet och förstår att viljan att hjälpa andra finns hos räddningsvärnen oavsett typ av uppdrag. Skulle regionen säga att de vill nyttja vår personal så kan vi lösa det genom avtal. Men det är regionen som måste lyfta frågan.
Skärgården har sökt ansvariga på Region Stockholm.
Fakta/SALSA
• SALSA-projektet (Saving Lives in the Stockholm Area)innebär att räddningstjänst och polis larmas samtidigt som ambulansen vid hjärtstopp.
• Initiativet innebar att cirka 1 500 brandmän utbildades i hjärt-lungräddning (HLR) och användning av defibrillatorer. Dessutom utrustades utryckningsfordon med hjärtstartare som även placerades ut på platser med många besökare.
• Som ett resultat av projektet ökade överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus i Stockholm från 2,5 procent år 2003 till närmare 10 procent år 2010.
Fakta/Sms-livräddare
• SMS-livräddare är en fortsättning på SALSA-projektet och kopplar ihop frivilliga med HLR-kunskap med hjärtstartare och personer med misstänkt hjärtstopp.
• Startades 2010 i Stockholm. Idag är 14 svenska regioner och över 150 000 frivilliga anslutna.
• Larm går ut mellan kl 07–23, till upp till 30 frivilliga per larm.
• Systemet drivs av Heartrunner Sweden AB, forskare, Karolinska Institutet och Prima Vård.
