Allt fler barnfamiljer flyttar ut till Ljusterö och förskolan har kö inför vårterminen. Men för att få plats med nya barn behöver fritidshemmets lokaler nu tas i anspråk, och frågan om en kommunal lekplats för barnen har gått i stå.
– Kommunen har tappat bollen här ute, säger föräldern Sophie Tyrsköld.
På Ljusterö förskola pågår för närvarande projektet “Barns röst i samhället”, något som tidningen Nu i Österåker var först med att uppmärksamma. Projektet har bland annat mynnat ut i tydliga önskemål från barnen om en bra lekplats på ön – något som idag i princip saknas helt, med undantag för en liten, sliten lekplats invid Ljusterö torg.
Ljusteröbon Sophie Tyrsköld har två förskolebarn och ett i skolan.
– De är besvikna, det märks när vi besöker en lekplats på fastlandet. Det blir som att åka till Gröna Lund för dem. Jag tror inte barn i tätorter upplever det som en lika stor grej – det är väl helt normalt? Jag tror att barn behöver det sociala samspelet som man får på en lekplats, säger hon.
Hon är drivande i Ljusterö lekplatsförening, som bildades 2021 för att få stöd från kommunen i att få till en lekplats på ön.
– Vi fick höra att man behövde vara en ideell förening för att kunna söka bidrag, så vi startade en. Men sen återkom kommunen och sa att de saknade riktlinjer för den typen av ansökningar, och skulle påbörja arbetet för att ta fram sådana.
Efter det har det inte hänt så mycket. Och frågan om en lekplats är inte den enda där kommunen agerat saktfärdigt när det gäller barns utrymme och utveckling på Ljusterö, menar Sophie Tyrsköld.
I dag är 57 barn inskrivna på Ljusterö förskola, och ytterligare 14 står på kö för att få börja i januari. Det gör den till den fjärde mest eftertraktade kommunala förskolan i Österåker just nu. Men det råder platsbrist.
I ett brev som gick ut till vårdnadshavare i förra veckan meddelades att delar av fritidsutrymmet, liksom halva skolgården, nu kommer att tas i anspråk för att kunna expandera förskolan med en ny grupp. “Vi har vänt och vridit på tänkbara lösningar inklusive mobila alternativ samt tittat på alla lokaler som idag förvaltas av kommunfastigheter Armada” skriver man. Det påpekas att det handlar om en tillfällig lösning och att en långsiktig plan är att bygga en ny förskola på Ljusterö, men att det då krävs politiska beslut.
– Det är på samma linje, kommunen har tappat bollen här ute, säger Sophie Tyrsköld, och fortsätter:
– De vet om att det är stor utflyttning och många barn på ön, men är ändå tagna på sängen och hittar på konstiga lösningar. De häller bara vatten på elden men släcker inte branden.
Detta innebär att skolbarnen får gå på fritids i sina ordinarie skolklassrum tills vidare.
– De ska alltså sitta där hela dagen i lektioner och sedan plötsligt ha fri lek. Hur ska de kunna skilja på när det är studiero och när man får härja runt?
Sophie Tyrsköld anser att kommunen inte varit tillräckligt proaktiva, i synnerhet i ljuset av den framväxande skärgårdsbyn.
– De säger att det inte finns någon kommunal mark eller lokaler här, och att de ska fråga markägare. Men det har de sagt i många år, och ingenting händer. Jag har hittills inte hört om någon markägare som blivit tillfrågad av kommunen om att sälja någon mark. På kommunens hemsida skriver man att Österåker tar barns lek på allvar, men på Ljusterö verkar det inte prioriterat. Vi är ganska bortglömda här ute.
Fler förskoleplatser ”en balansgång”
En ny förskola i någon form ska bli av på Ljusterö, säger kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher (M).
– Det finns planer på det eftersom inflyttningen av nya barnfamiljer till Ljusterö ökat, vilket är glädjande. Inget beslut är fattat, men arbete pågår på tjänstemannanivå att se över vad som är den bästa lösningen. Om det är en helt ny förskola, en utbyggnad eller i nya lokaler och var vi i så fall kan hitta mark, det återstår att se. Det är inte bara att knäppa med fingrarna, och vi måste göra det som är mest samhällsekonomiskt försvarbart samtidigt som det ska fungera för de som nyttjar verksamheterna, säger Michaela Fletcher.
Borde kommunen varit mer proaktiva, givet till exempel bygget av nya skärgårdsbyn?
– Det är alltid en balansgång mellan att ha tillgängliga platser och att inte behöva elda för kråkorna. Visst sker det en inflyttning till ön, men ingen av oss har ju en kristallkula, säger Michaela Fletcher, och fortsätter:
– Men vi ligger i fas och vi kommer se till att det finns förskoleplatser.
Exakt när en ny eller utbyggd förskola kan vara på plats är inte säkert, men tidigare i höstas i samband med att budgeten fastställdes sa Michaela Fletcher till Skärgården att det är en av de saker som ligger först i pipeline och som skulle kunna bli verklighet under 2024 eller 2025. Även en ny idrottsplats är prioriterad på Ljusterö.
När det gäller frågan om kommunal lekplats så säger Österåkers landskapsarkitekt Gisela Holmgren till Nu i Österåker att frågan är svårlöst, då kommunen har för lite tillgång till mark i de centrala delarna av ön, och att det är svårt att få fastighetsägare att åta sig ansvaret för underhållet för en lekplats.
– Vi är medvetna om att det finns ett önskemål från folk på ön om en kommunal lekplats men vi har inte kunnat lösa den här ekvationen med marken och driften av lekplatsen, säger hon till tidningen.
